Bergqvist efterlyser ny beslutskultur för skärgårdstrafiken

21.10.2020 kl. 15:14

På tisdagen kunde man i media läsa om NTM-centralen i Egentliga Finlands förslag om att framöver dra in förbindelsefartygsrutter till de öar där det inte finns permanent bosatt befolkning. Förslaget skulle konkretiseras genom den upphandlingsprocess som inleds i november gällande Houtskär-Iniö och Nagu södra ruttområde. Resultatet skulle träda i kraft i maj 2022.

Riksdagsledamot (SFP) och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist ser förslaget som ett slag mot skärgårdens livskraft och efterlyser en mer konstruktiv utveckling av färje- och förbindelsefartygstrafiken i skärgården. NTM-centralens förslag är inte heller i linje med regeringsprogrammet, som betonar framkomligheten i hela landet.

- Nu möter vi samma problem år efter år. NTM-centralen går ut med att dra in på färje- och förbindelsefartygstrafiken och så uppstår det politisk brandkårsutryckning. Den här utvecklingen är varken konstruktiv eller hållbar, säger Bergqvist.

Bergqvist efterlyser en handlingsplan där de som rör sig i skärgården verkligen kan lita på att förbindelserna fungerar på lång sikt. Det här gäller såväl färjor som förbindelsebåtar. För tillfället är det oklart vem som bestämmer över vad och hur man kan påverka färjornas och förbindelsebåtarnas verksamhet.

- Vi behöver ett forum där dessa frågor kan diskuteras och där besluten har en bättre regional och politisk förankring. Det behövs mera transparens och konsekvensanalyser av beslutsförslagen eftersom dessa färjor och fartyg utgör skärgårdens livsnerv både för fast bosatta, fritidsboende och företagsamheten, säger Bergqvist

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00