Årtiondets reform

17.10.2020 kl. 06:53
Den är en verklig långkörare, vårdreformen. De flesta har säkert för länge sedan fallit av kärran. Så många har turerna under de senaste tio åren varit kring denna stora fråga.

Jag är inne på min fjärde period i riksdagen och har sett otaliga förslag till vårdreform, som alla stupat på mållinjen. Den senaste så sent som i februari 2019, då regeringen Sipiläs vårdreform gick på grund i grundlagsutskottet. Men nu är situationen en annan. Jag vågar tro att den reform som regeringen Marin presenterade i tisdags kommer att kunna gå i mål.

 

Varför behöver vi då en vårdreform? Jo, för att trygga människors rätt till vård och omsorg långt in i framtiden. Varje finländare ska ha rätt till fungerande hälso-, sjuk-, social- och äldrevård när de behöver det. Vi ska skapa ett mer hållbart system än det nuvarande. Den vårdreform som nu presenteras har de ingredienser som behövs för detta. Men därmed inte sagt att också den här modellen har sina utmaningar. Alla vet vi att vården har tyngt kommunernas ekonomi. Därför är det bra att istället för att 310 kommuner och 19 sjukvårdsdistrikt har ansvar för vården och omsorgen så kommer 21 välfärdsområden och Helsingfors axla det ansvaret.

 

Processen har varit lång och arbetsdryg. De senaste veckorna har det krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd inom regeringen. Tillsammans med minister Thomas Blomqvist har vi jobbat mer eller mindre dag och natt med den här reformen.

Det intensiva arbetet har lett till många viktiga ändringar i lagförslaget. Nu läggs bland annat mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service. Till exempel för Österbottens välfärdsområde betyder höjningen av den s.k. tvåspråkighetskoefficienten ca 9,4 miljoner euro på årsnivå.

Ur demokratisynvinkel är ett tillräckligt självstyre helt centralt för de kommande välfärdsområdena. En viktig förutsättning för detta är beskattningsrätt, så att välfärdsområdet själv kan styra över både utgifter och inkomster. Regeringen har därför förbundit sig till att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod, så att skatten ska kunna tas i bruk år 2026. Om tidtabellen inte håller, kommer vi i samband med ramförhandlingarna 2022 se till att landskapens finansieringsbas är tillräcklig. Det här är viktigt för att kunna trygga en jämlik och kvalitativ vård i hela landet. SFP jobbade hårt för att det här skulle lyckas. Och nu har vi ett resultat som är betydligt bättre för många välfärdsområden.

 

När man behöver hjälp och vård är det viktigt att man kan få den på sitt modersmål. I vårt förslag beaktas de språkliga rättigheterna betydligt bättre än tidigare. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. För SFP har det varit viktigt att hitta en hållbar lösning också för Kronoby. Kronoby fortsätter som en del av Österbottens välfärdsområde och i samarbetet med Mellersta Österbottens välfärdsområde ska invånarna tryggas en jämlik service.

 

Regeringen har också förbättrat situationen för privata och tredje sektorns aktörer efter den respons som utlåtanderundan gav. Vi har många fungerade vårdenheter som upprätthålls av bl.a. privata aktörer och tredje sektorn och vi vill inte försämra deras situation. Därför är jag glad att vi också hittade en lösning på denna problematik så att de kommande välfärdsområdena kan fortsätta anlita dessa tjänster.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45