Restriktionerna för restaurangerna måste ses över

09.10.2020 kl. 15:37

Riksdagens social – och hälsovårdsutskott har idag och igår i behandlat förslaget om temporära ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Förslaget innehåller ändringar och restriktioner för restaurangverksamheten där syftet är att försöka förhindra spridningen av covid 19-viruset som på senare tid smittat ett stort antal personer framför allt i barer och nattklubbar. I förslaget behandlas alla barer, caféer och restauranger på samma sätt. Enligt riksdagsledamot och medlem i social – och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är det viktigt att agera med restriktioner före spridningen tar fart på allvar men hon anser ändå förslaget vara problematiskt.


- Genom att tidigarelägga klockslagen för alkoholutskänkningen och stängningen råder man säkert bot på de största smittoriskerna i just barer och nattklubbar. Men att alla restauranger dessutom måste minska sina kundplatser med hälften är helt ohemult med tanke på framför allt små kvarterskrogars lönsamhet, säger Rehn-Kivi.


Rehn-Kivi betonar att vi måste värna om restaurangernas överlevnad både med tanke på företagarna men också på grund av att vi mentalt mår bra av att emellan komma ut då mycket av det som tidigare avbrutit vardagen nu för en längre tid är borta.


- Med noggranna anvisningar om handhygien och maskanvändning kunde ett maximiantal på 75 % av kundplatserna vara en möjlig lösning. På en matrestaurang sitter man på sin egen plats och umgås inte med andra än sitt bordssällskap. Och ifall man måste besöka toaletten kan man ha på sig ett ansiktsskydd, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00