Nu är den andra vågen här

11.10.2020 kl. 06:08

Den här veckan började med nyheterna om att antalet coronavirusfall i Vasa hade ökat oroväckande mycket under förra veckoslutet. Antalet nya fall i Vasa har därefter duggat tätt, och hela Österbotten har påverkats. Det här är förstås något som måste tas på största allvar.

 

Vasa sjukvårdsdistrikt har agerat snabbt och smidigt denna vecka. Vi får hoppas att smittspridningen har nått sin kulmen och att de åtgärder man tagit till lokalt och regionalt nu bär frukt. Det är bra att användningen av munskydd har blivit en allt vanligare syn i Österbotten och att varje österbottning inser hur viktigt det är att alla tar sitt ansvar för att minska smittspridningen. Finländarna gjorde ett enormt gott jobb i våras. Samma ”talkoanda” måste vi hitta nu. Det gäller att hålla avstånden, ha en god handhygien och använda munskydd. Göra distansjobb när det är möjligt och undvika större folksamlingar. Dessutom uppmanar jag alla som kan och har möjlighet att ladda ner coronablinkerappen. Den gör smittspårningen enklare och snabbare. I nuläget har redan över 2 miljoner finländare laddat ner appen, och den har blivit ett viktigt verktyg då det gäller att bryta smittkedjor.

 

Inom regeringen tar vi den ökande smittspridningen på stort allvar. Den här veckan togs beslut att restaurangerna, barerna och nattklubbarna i landskap som befinner sig i accelereringsfasen ska stänga tidigare, redan kl. 23 och alkoholförsäljningen slutar senast kl. 22. Hit hör bland annat Österbottens och Nylands landskap. I andra landskap ska restaurangerna, barerna och nattklubbarna stänga senast kl. 1.00 och avsluta alkoholförsäljningen kl. 24. Jag vet att det här beslutet är särskilt tungt för de företagare som jobbar inom branschen. Men ju snabbare vi lyckas stoppa spridningen, dess snabbare kan vi igen återgå till normala öppethållningstider.

 

Regeringen kommer nästa vecka att fortsätta diskussionerna kring coronaläget och eventuella tilläggsåtgärder. Det är viktigt att de lokala och regionala aktörerna som nu har det huvudsakliga ansvaret för att stoppa smittspridningen har tillräckligt med verktyg. Ändringar till smittskyddslagen bereds som bäst på social- och hälsovårdsministeriet för att utöka verktygsbacken.

 

Jag tror att det vid detta skede blivit relativt klart för de flesta att coronaviruset kommer att fortsätta påverka oss under en längre tid framåt. När det första säkra vaccinet kommer ut på marknaden kommer nog hela världen att dra en lättnadens suck. Finland har klarat sig relativt bra hittills och det var med glädje jag denna vecka läste en rapport som visar att de nordiska länderna hittills klarat krisen bättre än de flesta såväl gällande ekonomin som hälsan och att Finland faktiskt hade klarat sig bäst. Något har vi alltså gjort rätt.

 

I regeringens budgetförslag som offentliggjordes i sin helhet denna vecka finns också många viktiga verktyg för att bekämpa coronaviruset. Vi vill säkerställa att alla får den vård som de behöver samtidigt som det ska finnas tillräckligt mycket pengar för coronatestning och vaccin. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten får därför betydande tilläggsstöd. Dessutom satsar vi totalt 450 miljoner för att minska den vårdskuld som uppstått när bland annat operationer och tandvård skjutits upp på grund av corona. Det här är mycket viktigt för den finländska folkhälsan
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35