Nu krävs tålamod

10.10.2020 kl. 06:04

Under ett halvt års tid har coronan fått oss att ändra vårt sätt att leva. Hittills har vi klarat oss relativt bra från coronans framfart i Österbotten men nu kröp den riktigt nära oss. Under den senaste veckan har många insjuknat, ännu fler har satts i karantän. Nu gäller det för oss att följa rekommendationerna, tvätta händerna och hålla avstånd. 

Samtidigt har de regionala åtgärderna varit massiva, vilket även noterats nationellt. Inom sinom tid kommer situationen att lätta – ju förr desto bättre - men nu måste vi ha tålamod även om restriktionerna kan kännas tunga att följa och en viss coronatrötthet kan skönjas. 

I onsdags inleddes diskussionen om nästa års statsbudget i riksdagen. I den finns många åtgärder, som hjälper oss att bygga en bro över coronakrisen, såväl ur ett  hälsovårdsperspektiv som ekonomiskt sett.

Kring 4 miljarder euro reserverades för åtgärder som coronan orsakat. 

Visst, statsbudgeten visar ett stort underskott på 10,8 miljarder euro. Det går inte att leva på skuld hur länge som helst. Men just nu är det läge för stimulans och att hålla hjulen i rullning - det är viktigt att vi har framtidstro.

 

Det måste finnas incitament för företag att vilja anställa och

investera. Sänkningen av elskatten till EU:s miniminivå och halveringen av farledsavgifterna hjälper en del på vägen. Dessutom är det bra att regeringen i vår kommer att granska nivån på hushållsavdraget. Vi i SFP vill att den ska höjas, det skulle ha en betydande sysselsättande effekt.

 

Bland flera bra saker i den gula, 900 sidor tjocka, budgetluntan lyfte jag fram i mina talturer i veckan vikten av att de otroligt viktiga medborgarorganisationernas statsbidrag hålls på samma nivå även nästa år. Deras arbete är ett viktigt komplement till den offentliga servicen och är dessutom ekonomiskt sett effektivare.

 

Samtidigt vet vi att tipsbolaget Veikkaus inkomster minskar kraftigt på sikt. En stor del av medborgarorganisationernas finansiering kommer via tipsmedlen. Detta är oroväckande och här finns skäl att parlamentariskt fundera hur man kan lösa den här knuten i framtiden.

 

Förutom att vi riksdagsledamöter under dessa dagar ställer frågor till ministrarna kring nästa års budget, så har jag i veckan även ställt ett skriftligt spörsmål åt ansvariga ministern kring en sak som förargat i Österbotten, nämligen att Forststyrelsen använt sig av glyfosat i den österbottniska skärgården för att bekämpa vresros.

Bekämpningsmedlet har även förgiftat havtornsbuskar. Enligt

naturresursinstitutet LUKE är glyfosat speciellt giftigt för våra

vattendrag. 

Frågan, som troligen kommer att svaras av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä löd: Hur motiverar myndigheterna användningen av glyfosat

istället för alternativa metoder som även medborgare använder sig av? 

Vi ska komma ihåg skärgårdsbefolkningen har i århundraden skött om naturen och dess mångfald. De är, och har alltid varit, måna om att skärgården sköts på ett ansvarsfullt sätt. Att Forststyrelsen nu använt sig av glyfosat istället för andra metoder för att bekämpa vresros på områden som Miljöministeriet planerar bli naturskyddsområden har förståeligt nog väckt starka reaktioner.

 

För övrigt tillhör jag dem som anser att vi inte behöver inrätta ett nytt naturskyddsområde i Kvarkens skärgård.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15