EU-fonden ger oss möjligheter

03.10.2020 kl. 06:17
Höstens politiska arbete har verkligen dragit igång på allvar. Vid sidan om de stora reformerna, beslut relaterat till coronan och sysselsättningsfrågor har mycket präglats av diskussionen om EU:s återhämtningsfond.

Fonden är en engångslösning med målsättningen att fortsättningsvis hålla samhällets hjul i rullning.

Återhämtningsfondens totala summa uppgår till smått otroliga 750 miljarder euro. Från att inledningsvis ha varit en diskussion om vad det kostar för Finland har nu allt mera fokus flyttat över till de dryga tre miljarder euro som Finland får.

I samband med budgetrian för två veckor sen beslöt regeringen att pengarna ska riktas till satsningar på sex olika delområden men med tyngdpunkt på den gröna omställningen och digitalisering.

Här har vi i Österbotten en otrolig chans. Vi har kunnande, idéer och även klara förutsättningar som uppfyller de kriterier som finns. Just nu förbereds stora projekthelheter med syfte att vi i Österbotten ska kunna ta del av fonden medel. De skulle gynna både stad och landsbygd. Värdet av projekten är över 700 miljoner euro.

Regionforskaren Timo Aro uttryckte sig nyligen träffsäkert då han beskrev kustkommunerna i Österbotten som ”företagarvänliga, stryktåliga, dynamiska och initiativrika”. Också detta stöder satsningar hos oss, många av våra företag och branscher jobbar aktivt med hållbarhet, i många fall är företagen föregångare.

Det skapar jobb. Av Finlands tio kommuner med lägst arbetslöshet finns sju i landskapet Österbotten.

Sysselsättningen blossade upp i riksdagen i onsdags då oppositionspartierna lämnade in en interpellation om regeringens ekonomiska och sysselsättande mål. Oppositionspartiernas mål är ju att avsätta regeringen.

Vi får ofta frågan vad det goda sysselsättningsläget beror på. Enkla svar finns inte men i debatten konstaterade jag att företagandet ligger i blodet för många, vi är vana att göra saker själva, har en bred palett av branscher i Österbotten, vi åker med våra produkter direkt ut i världen – inte alltid via Helsingfors, vi tar impulser från världen, svenska språket har en stor betydelse men även arbetsrelaterade invandringen. Listan kunde göras längre.

Arbete är det bästa socialskyddet. Tack vare detta har vi i landskapet kunnat hålla en hög nivå på till exempel vård och omsorg. Den mastodonta vårdreformens utlåtanderunda, som gav 773 utlåtanden, avslutades för en dryg vecka sedan.

Vår livskraft värdesätts inte alls i vårdreformens finansieringsmodell. I de österbottniska kommunerna riktades den största kritiken mot finansieringsmodellen som bland annat kraftigt missgynnar oss, som har en friskare befolkning.

Vi i SFP är inte nöjda med den rådande finansieringsmodellen och kommer att göra vårt yttersta i den fortsatta behandlingen att kämpa för en förändring här.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00