Finland behöver framtidstro!

04.10.2020 kl. 06:53
Regeringens årliga budgetria gick av stapeln för ett par veckor sedan. Den här budgetrian var på många sätt exceptionell. På bordet låg inte enbart statsbudgeten för 2021 utan även viktiga beslut gällande bl.a. sysselsättning. Dessutom fortsätter coronakrisen att sätta världen och Finland i obalans.

Nästa vecka publiceras statsbudgeten i sin helhet och då kommer också varje minister att presentera sitt eget ministeriums budgetförslag för riksdagen. Jag kommer att presentera justitieministeriets budget. Vi kommer att stärka bl.a. domstolarnas, åklagarnas samt ekonomi- och skuldrådgivningens finansiering. Budgetförslaget innehåller också positiva nyheter för Jakobstadsregionen. Vi får återkomma till det när förslaget i sin helhet offentliggörs.

 

I statsbudgeten för 2021 håller vi oss till budgetramarna, förutom när det gäller direkta coronarelaterade utgifter. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten får därför betydande tilläggsstöd. Kommunernas ekonomi har lidit av coronaepidemins framfart, vilket också gäller många österbottniska kommuner. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 12 procent och även statsandelarna för 2020 och 2021 höjs betydligt. Genom extra stöd till sjukvårdsdistrikten vill vi också säkerställa att alla får den vård som de behöver, samtidigt som det ska finnas tillräckligt mycket pengar för coronatestning och vaccin.

 

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Därför är det viktigt att minnas att en höjd sysselsättning, en stark export och näringslivets konkurrenskraft är centrala förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Vi behöver ett gynnsamt företagsklimat och en förutsägbar beskattning som ger stabilitet och framtidstro åt våra företag. Jag är glad att hela regeringen i samband med budgetrian förband sig till detta. Vårt beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett viktigt näringspolitiskt beslut.

 

Just nu lever vi i en tid då många är permitterade och fabriker stänger. Vi får ändå inte nedslås. Vi har alla möjligheter att förnya Finland. Vi behöver vara modiga och våga göra strukturella reformer. Ur en kris kan det också komma något gott. Om en arbetsplats kan säkras genom större möjligheter till lokala avtal så borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar. Därför har jag nu efterlyst ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland. Självfallet ska arbetstagarnas rättigheter också säkras i ett sådant försök.

 

Vårdreformen är även den återigen högaktuell. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi inte kan godkänna finansieringsmodellen såsom den såg ut nu under utlåtanderundan. Vårdreformen ska göras för att trygga människors rätt till vård och omsorg. Här i våra regioner har vi satsat på vården och vi borde inte bestraffas för detta. Modellen som den nu är skulle innebära betydande nedskärningar i Österbotten. Hur vi löser vårdreformens finansiering behöver ännu diskuteras på djupet inom regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15