Vuxna sparar och barnen betalar

17.09.2020 kl. 07:00
Under de senaste 30 åren har nästan hälften av Finlands grundskolor lagts ner.

Nedläggningarna har nästan enbart drabbat skolor på landsbygden och i skärgården. Långa skolvägar har blivit vardagsmat för många barn och unga. Tyvärr vet vi väldigt lite om det pris som barnen betalar för den här utvecklingen.

Oftast då beslut fattas är det barnets intressen som tävlar mot ekonomin. Skolnedläggningar motiveras ofta med tvingande strukturella skäl och inbesparningar. Frågan lyder -  är det faktiskt så här? Leder skolsammanslagningar i längden till inbesparningar – och i sådana fall hurdana? Trots att det skett väldigt många skolnedläggningar finns det knappt någon forskning alls om hur det här påverkar barnen eller om det alls föds de inbesparingar man motiverar stängningen med. Skolnedläggningar väcker mycket känslor och det har blivit lite av tabu att öppna upp ämnet igen efter att den värsta stormen lagt sig. För att kunna skapa en trygg skolmiljö för barnen även framöver, är det verkligt viktigt att följa upp vilka effekter en skolsammanslagning fått och att utvärdera huruvida beslutet påverkar närmiljön.

Vill vi ha ett Finland som är världens mest barnvänliga land måste vi kunna se på andra faktorer än enbart de ekonomiska då skolnätverket planeras och ses över. Då det kommer till beslut som gäller våra barn och unga måste vi bli bättre på att fatta dem ur barnets synvinkel. En skolsammanslagning kanske åstadkommer inbesparningar i en excelkolumn men istället uppstår andra kostnader och konsekvenser. Långa skolvägar betyder mindre fritid. Långa skolvägar innebär mer sittande. Negativa konsekvenser kan inte alltid enbart räknas i euro och cent.

En trygg och jämlik skolgång är något alla barn har rätt till. Undervisningen ska ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet. Så står det i lagen om grundläggande utbildning. I lag stiftas även om hur lång den dagliga skolresan maximalt får vara. Med väntetider inberäknade får resan ta högst två och en halv timme, är barnet över 13 år får resan maximalt ta tre timmar. I lag finns det alltså en högsta gräns men i praktiken har den här gränsen i många fall blivit det normala. Det maximala har gjorts till det normala.

Det är värt att notera att skolan på många håll är mer än bara en undervisningsenhet. Försvinner den lokala skolan, försvinner även mycket av det sociala nätverket på orten. Speciellt på mindre orter och på ställen där undervisningsspråket i skolan är en liten minoritet, är skolan det stället som skapar kulturell samhörighet och gemenskap. Går det här förlorat skadas också den lokala gemenskapen och tillhörigheten.

I dagens digitaliserade värld ser jag ändå en glimma ljus när det kommer till landsbygdsskolornas framtidsutsikter. Med hjälp av digitala hjälpmedel kan man finna alternativa lösningar för framtidens landsbygdsskolor. Här skulle jag gärna vilja se pilotprojekt, innovationer och skräddarsydda lösningar. Finns det vilja, finns det sätt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55