Sommarens sista vers

05.09.2020 kl. 15:30
Vi lever nu första veckan av september. Sensommaren har ändå visat sig från sin vackraste sida och än känns det inte riktigt som om hösten ligger i luften. Men andra saker pekar obönhörligen på att hösten är här.

Ett säkert hösttecken är att riksdagen inlett sin höstsession. Även om jag redan jobbat många veckor var det roligt att återse alla kolleger i riksdagen, men i stället för kramar och handslag blev det denna gång ”coronahälsningen”, det vill säga armbåge mot armbåge.

 

Efter en annorlunda vår och sommar tror jag att många har börjat vänja sig vid det ”nya normala”. Coronaviruset kommer nämligen att påverka vår vardag tills vi får ett pålitligt vaccin. Därför ska vi fortsätta hålla avstånden, sköta vår handhygien noggrant, ha ansiktsmask då vi inte kan und­vika närkontakter, göra distansarbete när det är möjligt.

 

Veckans "hit" är den nya mobilappen, Coronablinkern. Coronablinkern är en viktig del av regeringens strategi testa, spåra, isolera, behandla. I skrivande stund har över 1,4 miljo­ner personer laddat ner appen, vilket är jättebra! Jag rekommenderar alla som inte ännu har laddat ner den att göra det, om det bara är möjligt för er. Med hjälp av den kan vi alla tillsammans vara med och hindra smittspridningen.

 

Mobilappen samt en hög testningskapacitet är viktiga verktyg i den fortsatta kampen mot coronaviruset. Corona­blinkern är trygg att använda och sparar till exempel inte personuppgifter.

 

Jag är också glad över att regeringen i torsdags på min föredragning kunde tillsätta en oberoende utredningsgrupp i anslutning till Olycks­utredningscentralen för att undersöka hur coronapandemin har hanterats i Finland. Jag tycker att det är mycket bra att vi får ett helhetsperspektiv på händelseförloppet och åtgärdsförslag för hur man kan förbättra samhällets beredskap i framtiden. Utredningen gäller tiden 1.1–31.7, det vill säga coronans första våg.

 

Coronasituationen i Finland just nu är hygglig och nu gäller det att hitta balansen i den nya vardagen. Det huvud­sakliga ansvaret för restriktionsbeslut i kampen mot coro­nan har flyttats till våra kommunala och regionala myndig­heter. Det här lägger också mera vikt vid att myndigheterna kan kommunicera tydligt och smidigt. Tanken är inte att vi måste följa exakt samma begränsningar i hela landet, utan de kan variera beroende på virusläget. Nu är det viktigt att vi också funderar på vad vi kan göra för att stöda våra lokala företag och kulturevenemang. En av sommarens höjdpunkter för mig var ett besök till Oravais sommarteater.

 

Ett annat säkert tecken på att hösten är här är regeringens årliga budgetria som går av stapeln om cirka en vecka. På vårt bord ligger många stora och viktiga frågor. Nu behövs åtgärder som stärker sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Behovet av reformer på arbetsmarknaden är minst lika stort som det var före coronaepidemin började, om inte större. Det är också viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas främst i de små och medelstora företagen.

 

Företagen behöver en förutsebar och konkurrenskraftig omgivning som sporrar till investeringar. SFP har en längre tid talat för bland annat mer lokala avtal, större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete samt att man ska ta vara på den resurs äldre i sam­hället utgör.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35