Sommarens sista vers

05.09.2020 kl. 15:30
Vi lever nu första veckan av september. Sensommaren har ändå visat sig från sin vackraste sida och än känns det inte riktigt som om hösten ligger i luften. Men andra saker pekar obönhörligen på att hösten är här.

Ett säkert hösttecken är att riksdagen inlett sin höstsession. Även om jag redan jobbat många veckor var det roligt att återse alla kolleger i riksdagen, men i stället för kramar och handslag blev det denna gång ”coronahälsningen”, det vill säga armbåge mot armbåge.

 

Efter en annorlunda vår och sommar tror jag att många har börjat vänja sig vid det ”nya normala”. Coronaviruset kommer nämligen att påverka vår vardag tills vi får ett pålitligt vaccin. Därför ska vi fortsätta hålla avstånden, sköta vår handhygien noggrant, ha ansiktsmask då vi inte kan und­vika närkontakter, göra distansarbete när det är möjligt.

 

Veckans "hit" är den nya mobilappen, Coronablinkern. Coronablinkern är en viktig del av regeringens strategi testa, spåra, isolera, behandla. I skrivande stund har över 1,4 miljo­ner personer laddat ner appen, vilket är jättebra! Jag rekommenderar alla som inte ännu har laddat ner den att göra det, om det bara är möjligt för er. Med hjälp av den kan vi alla tillsammans vara med och hindra smittspridningen.

 

Mobilappen samt en hög testningskapacitet är viktiga verktyg i den fortsatta kampen mot coronaviruset. Corona­blinkern är trygg att använda och sparar till exempel inte personuppgifter.

 

Jag är också glad över att regeringen i torsdags på min föredragning kunde tillsätta en oberoende utredningsgrupp i anslutning till Olycks­utredningscentralen för att undersöka hur coronapandemin har hanterats i Finland. Jag tycker att det är mycket bra att vi får ett helhetsperspektiv på händelseförloppet och åtgärdsförslag för hur man kan förbättra samhällets beredskap i framtiden. Utredningen gäller tiden 1.1–31.7, det vill säga coronans första våg.

 

Coronasituationen i Finland just nu är hygglig och nu gäller det att hitta balansen i den nya vardagen. Det huvud­sakliga ansvaret för restriktionsbeslut i kampen mot coro­nan har flyttats till våra kommunala och regionala myndig­heter. Det här lägger också mera vikt vid att myndigheterna kan kommunicera tydligt och smidigt. Tanken är inte att vi måste följa exakt samma begränsningar i hela landet, utan de kan variera beroende på virusläget. Nu är det viktigt att vi också funderar på vad vi kan göra för att stöda våra lokala företag och kulturevenemang. En av sommarens höjdpunkter för mig var ett besök till Oravais sommarteater.

 

Ett annat säkert tecken på att hösten är här är regeringens årliga budgetria som går av stapeln om cirka en vecka. På vårt bord ligger många stora och viktiga frågor. Nu behövs åtgärder som stärker sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Behovet av reformer på arbetsmarknaden är minst lika stort som det var före coronaepidemin började, om inte större. Det är också viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas främst i de små och medelstora företagen.

 

Företagen behöver en förutsebar och konkurrenskraftig omgivning som sporrar till investeringar. SFP har en längre tid talat för bland annat mer lokala avtal, större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete samt att man ska ta vara på den resurs äldre i sam­hället utgör.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15