Sysselsättningspolitik kan inte göras utan jämställdhet

15.09.2020 kl. 15:16
Vårens händelseförlopp och höstens fortsatta restriktioner tillsammans med en försiktighet att leva normalt, har en enorm negativ effekt på sysselsättningssituationen för alltför många.

Statistiken för arbetslöshet visar redan nu att vårens ’’lockdown’’ drabbade unga kvinnor mest. I dagens blogginlägg skriver Eva Biaudet och Henrik Wickström om sysselsättningsåtgärder ur ett jämställdhetsperspektiv.

Coronaviruset och dess motåtgärder har konsekvenser långt utöver vår hälsa. Europas ekonomi är i växelverkan över gränserna, och därmed påverkas våra inhemska arbetsplatser också av vad som sker i Norden, Europa och globalt. I Finland lider vi både av brist på arbetskraft och en corona-uppgång av arbetslösheten.

Alla önskar vi att regeringens massiva stödpaket till företag och kommuner kommer till undsättning, men under de senaste dagarna har vi läst om flera samarbetsförhandlingar och stora uppsägningar som är verkligt olyckliga för både individer och familjer. Hela våren och sommaren har varit mycket svår för många unga studeranden som inte fått jobb och som nu lever med en oro för framtiden.

Coronakrisen lamslog vårt samhälle i mars 2020. Det har varit fint att nu kunna se att vi under senaste månaderna sakta kunnat återgå till någonting som känns mer normalt. Vårens händelseförlopp och höstens fortsatta restriktioner tillsammans med en försiktighet att leva normalt, har ändå en enorm negativ effekt på sysselsättningssituationen för alltför många. Statistiken för arbetslöshet visar redan nu att vårens ’’lockdown’’ drabbade unga kvinnor mest. Speciellt svår har situationen varit inom servicebranschen, som är kvinnodominerad och har många unga arbetstagare.

Arbetsmarknaden lever i paradoxernas dynamik. Den kvinnodominerade vårdbranschen har t.ex. under samma tid varit hårt överbelastad av arbete och efterfrågan av personal är fortgående skriande akut. Trots detta, är vårdbranschen en s.k. underbetald kvinnobransch med alltför anspråkslösa utsikter att snabbt komma ur sin lönegrop. Det är även bra att komma ihåg att servicebranschen inte ens idag skulle klara sig utan en stigande andel personer med invandrarbakgrund. Kollektivtrafiken i huvudstaden skulle genast stanna utan dem. Det behövs alltså samtidigt riktade åtgärder för att höja sysselsättningen med fler jobb för att bota arbetslöshet och en mångfald av åtgärder för att få fler människor på arbetsmarknaden.

Vi måste forma arbetslivet så att alla skall orka jobba hela arbetskarriären till slut. Förtida sjukpension på grund av mental ohälsa är inte endast ett sorgligt fenomen, utan har även stora samhälleliga konsekvenser. Inget av dem är lönsamma. Ju fler människor är arbetsföra, ju bättre utbildade våra unga människor är, ju mer jämnt kvinnor och män delar på ansvar för familj och barn, ju bättre människor mår, desto högre sysselsättning har vi.

Då vi diskuterar sysselsättningsåtgärder behöver vi därför även sätta glasögon med ett könsperspektiv på näsan.  

SFP lyfter särskilt upp en ambitiös familjeledighetsreform, som skulle förbättra kvinnornas möjligheter i arbetslivet och i karriären. Den obalanserade delningen mellan mammors och pappors bruk av familjeledigheterna är nu en strukturell kvinnofälla, men även en arbetsgivarfälla för den så starkt könssegregerade arbetsmarknaden som bl.a. vårdsektorn. Endast en reform som leder till pappornas förändrade beteende är en lyckad reform. Därtill hoppas vi se kombinationer av delat ansvar genom modeller med deltidsarbete och deltidsvård för båda föräldrarna.

Vi vill minska lönegapet mellan kvinnor och män genom att främja lönetransparens och lika lön för likvärdigt arbete, bedöma olika arbetsuppgifters kravnivå, stoppa könssegregeringen i arbetslivet och inom utbildningen. Vi förutsätter även att arbetsmarknadsparterna skall analysera kollektivavtalens och andra arbetsmarknadsavtals konsekvenser för män och kvinnor.

En god arbetshälsa är nyckeln till ett gott liv och en hög sysselsättningsnivå. Kostnaderna för sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall är betydligt högre än vinsterna och inbesparingarna som här kunde uppnås. Vi påskyndar därför regeringens arbete med ett nationellt program för välmående i arbete. Även arbetsgivarna behöver sporrande element för att göra mer för personalens välmående och möjligheter att påverka sitt arbete och sin arbetsmiljö. Även den offentliga sektorn, bl.a. inom vårdsektorn, måste förbättra personalens möjligheter att forma sina arbetsvillkor.

Vi är övertygade om att personalens representant i företagens styrelser, ökar både förtroendet och kommunikationen, och gynnar verksamheten och arbetsklimatet på arbetsplatsen. Samtidigt så behöver vi skapa incitament för att arbetsgivarna gör mera omfattande hälsogranskningar via arbetsplatshälsovården, satsar på ett gott ledarskap med kompetens att arbeta för jämställdhet och jämlikhet.  Vi tror på att satsningar såsom kultur- och idrottssedlar betalar sig mångfalt tillbaka. Den s.k. terapigarantin behöver bli verklighet.

Inom SFP vill vi nu göra målmedvetna beslut med olika insatser för att skapa fler arbetsplatser, och samtidigt förmå arbetstagarna att orka längre i arbetet. Vi vet att finländarna är oroliga för hur framtiden ska se ut. Vi vet att välfärden först måste skapas innan den kan fördelas. Det är just därför vi konkret vill berätta hur vi ser på sysselsättningspolitiken. Det här är bara några åtgärder vi tror kan skapa mer arbete. Att skapa bättre förutsättningar för investeringar och att öka arbetskraftsinvandringen är inte mindre viktiga frågor för sysselsättningsgraden. SFP:s 15 punkter för att öka sysselsättningen hittar du HÄR

Det är viktigt att förstå att en fungerande och reell jämställdhetspolitik också stöder oss i skapandet av nya arbetsplatser och i höjandet av sysselsättningsgraden. Genom att minska hindren för kvinnor på arbetsmarknaden når vi en högre sysselsättningsgrad. I regeringsprogrammet finns många viktiga löften som är viktiga ur jämställdhetsperspektiv. Dem tänker vi inte ge avkall på. Vi har äntligen en regering som faktiskt har goda förutsättningar att driva en politik som förändrar strukturerna och tankesätten i samhället och driver jämställdheten mellan könen till nästa nivå. Sysselsättningspolitiken kan inte göras utan jämställdhet!

 

Eva Biaudet 

Riksdagsledamot

SFP:s medlem i TANE

 

Henrik Wickström
Vice ordförande för SFP
SFP:s ersättande medlem i TANE

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45