En förlängd räkenskapsperiod skulle underlätta industrins situation

03.09.2020 kl. 14:27
Exportindustrins framtidsutsikter håller som väntat på att försämras. I början av året slog coronakrisen speciellt hårt mot servicebranschen, medan industrin rullade på med hjälp av goda orderstockar.

I slutet av året kommer situationen emellertid att förändras. SFP:s representant i finansutskottet, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är oroad över situationen.

 
– I början av året har vi stött företag finansiellt så att de ska klara sig genom krisens första fas. Krisen är dock inte över och den för oss speciellt viktiga exportindustrins situation ser allt dystrare ut, säger Adlercreutz.
 
– Jag föreslår att vi överväger att förlänga företagens räkenskapsperiod så, att samfundsskatten för åren 2020 och 2021 skulle uppbäras först år 2022. Detta skulle möjliggöra att företagen får ett lite längre perspektiv med tanke på bokföringen. Samtidigt skulle det ta i beaktande det, att fastän många företag kommer att göra ett drägligt resultat ännu under år 2020, kommer resultatet för 2021 för många att vara negativt.
 
Enligt Adlercreutz skulle denna förändring vara enkel att genomföra praktiskt. Den skulle vara både kostnadsneutral och förvaltningsmässigt lätt. Han poängterar att den skulle hjälpa speciellt vår livsviktiga exportindustri, det vill säga de företag som lider med fördröjning.
 
– Nu måste vi akta för att politisera diskussionen kring vårt näringsliv. Vi ska inte heller skapa konstgjorda motsättningar. Vi måste våga tala om konkreta åtgärder som försäkrar att de företag som hittills varit livskraftiga kan upprätthålla sin funktionsförmåga även i fortsättningen, säger Adlercreutz, som under de senaste månaderna försökt lyssna speciellt noggrant på signaler från företagsfältet.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55