Temporärt lönestöd behövs för att slå vakt om finländsk sjöfart och sjöarbetsplatser under krisen.

03.09.2020 kl. 13:34
Rederierna i Finland och Sjömansunionen har föreslagit ett temporärt lönestöd för att slå vakt om finländska arbetsplatser till sjöss då rederier lägger upp finländska fartyg och sätter in fartyg med utländsk flagg i stället.

- Vi behöver få ett lönestöd på plats för sjöfarten så att inte fartyg med finländsk flagg slås ut på bekostnad av exempelvis estniskt flaggade fartyg. Silja har redan beslutat att ta finskflaggade Silja Serenade ut trafik för att ersätta det med ett estniskt flaggat fartyg. Om inget görs riskerar fler finskflaggade fartyg att läggas upp då finländsk sjöfart och passagerarsjöfarten kämpar med den värsta krisen någonsin, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden i riksdagens maritima grupp Mats Löfström.


- Det är också fint att se att i tid av kris samlas rederierna och sjömansunionen för att tillsammans slå vakt om finländska rederier och sjöarbetsplatser på lång sikt. Det är i detta fall ett föredöme och vi måste inse att största hotet för Finlands näringsliv och arbetsplatser nu inte är på andra sidan förhandlingsbordet, säger Löfström.

- Ett lönestöd på exempelvis 25 % skulle säkerställa konkurrenskraften med utländskt flaggade fartyg under en tid då marknaden är satt ur spel med resebegränsningar och minskade volymer. Det finns goda skäl för att gå inför det, säger Löfström.

Permitterade och i värsta fall arbetslösa sjömän och befäl innebär kostnader för samhället precis som för alla andra permitterade och arbetslösa, samtidigt som vi ser att det fortsatt finns behov av transporter och ett arbete att utföra. Det är inte deras fel att marknaden är satt ur spel. Så genom ett lönestöd för att de och de finskflaggade fartygen ska hållas i arbete i stället för att arbetet sköts med utländskt flaggade fartyg är det inte enbart frågan om ett stöd utan framförallt en investering i att vi i framtiden ska ha en rederinäring med fartyg med finländsk flagg och finländska arbetsplatser. Flera andra europeiska länder har också tagit i bruk lönestöd.

- Jag hoppas att regeringen tar förslaget till behandling i samband med budgetrian. Vi måste slå vakt om finländsk sjöfarts konkurrenskraft så att vi klarar oss också på längre sikt och överlever den här historiska krisen där den vanliga marknaden är satt ur spel, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55