Nordisk samsyn viktigare än någonsin

19.08.2020 kl. 14:11
Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030 känns mera utmanande än tidigare. Coronakrisen har prövat denna vision hårt.

Från nästa måndag har Finland igen gränskontroller till alla nordiska länder. Samtidigt beslöt regeringen sent igår att tillåta fri rörlighet mellan de lokala gränssamhällena vid svenska och norska gränsen. Redan sedan tidigare är arbetskraftspendlingen samt besök hos familj i Finland tillåtet.

- Det här är ett mycket viktigt beslut för människorna vid båda sidorna om landsgränsen mellan Finland och Sverige. Det här underlättar märkbart det dagliga livet på orter som Torneå och Haparanda, Matarenki och Övertorneå, Pello och Pello samt på de övriga orterna längs gränsen. Befolkningen i dessa regioner har i hundratals år levt ett gemensamt liv, utan att riksgränsen i praktiken påverkat befolkningens vardag överhuvudtaget. SFP ser det här beslutet som ett mycket viktigt och välkommet  steg för att förstärka förtroendet både mellan våra två länder och gentemot människorna i gränsregionen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP vill jobba för gemensam civil beredskap i Norden. De nordiska länderna behöver varandra nu mer än någonsin och vi har allt att vinna på en större samsyn. Det nordiska samarbetet får inte försvagas av Corona-epidemin. Vi behöver stöda varandra. Nu gäller det att tillsammans till exempel utveckla Corona-testningen vid gränserna, så att vi småningom på ett tryggt sätt helt kan avskaffa reserestriktionerna mellan våra nordiska länder. Regeringens hybridstrategi testa, spåra, isolera och vårda är viktig. Genom effektiv testning och spårning kan vi minska smittspridningen. Därför ligger det i allas intresse att våra länder också samarbetar väl med dessa frågor.

Hon uttalade sig på onsdagen när Svenska riksdagsgruppen inledde sitt tvådagars sommarmöte i Raseborg och Hangö. Henriksson understryker att med en aktiv dialog är de nordiska länderna starkare än var för sig, och det gynnar våra invånare.

– Inreserestriktionerna mellan de nordiska länderna utmanar kärnan i det nordiska samarbetet, som ju ska kännetecknas av fri rörlighet och en gemensam arbetsmarknad. Även om coronakrisen har hanterats olika i våra länder, behövs nu en samlad politisk vilja för att komma vidare. I framtiden ska vi kunna fortsätta studera och jobba i Norden utan gränshinder. Vi får inte tappa detta perspektiv, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ser en snabb återhämtning av det nordiska samarbetet som viktigt också ur europeisk synvinkel.

– EU kan inte enbart utvecklas via kriser, utan måste styras av en medveten vilja och vision. De nordiska EU-medlemmarna sitter på världens bästa regionbrand. Vi har en trovärdighet och måste också visa en vilja att bygga en riktning för Europa. Även rättsstatsprincipen som är en bärande tanke i det nordiska samhället behövs om EU ska kunna vara trovärdigt, säger han.

Nordiska samarbetsministern Thomas Blomqvist säger att det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är särskilt viktigt för att utväxla erfarenheter och ta lärdomar av coronakrisen.

 – Frågor kring samhällssäkerhet blir viktigare i en situation där riskerna för naturkatastrofer och pandemier ökar också i Norden. Under vårt ordförandeskap nästa år kommer en återgång till en nordisk gränsöverskridande vardag att vara högt på agendan. Ett viktigt initiativ, som SFP har initierat, är att få till stånd en nordisk elektronisk identifiering – ett nordiskt e-medborgarskap. Det skulle röja undan gränshinder och göra vardagen smidigare för människor och företag, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35