Tre historiska månader

19.06.2020 kl. 06:46

Vi har en helt exceptionell vår bakom oss. I tre månader, från 16 mars fram till 16 juni, har det rått undantagsförhållanden i vårt land pga. coronaepidemin. Beredskapslagen som ger regeringen betydligt mera makt än under normala förhållanden har varit i kraft. Det har inte någonsin hänt under fredstid. Nu då vi går mot midsommar, drar jag en djup suck av lättnad, och hoppas att vi aldrig mer ska behöva utlysa undantagsförhållanden i vårt land.

 

Det är historiska månader som vi upplevt denna vår. I början av mars var vi medvetna om att coronaviruset var ett reellt hot som kom allt närmare. De första dödsfallen i Europa hade rapporterats och bl.a. i Italien spreds viruset snabbt. I vårt land hade de första fallen bekräftats. Sedan började viruset också sprida sig snabbare här. I samråd med presidenten konstaterade regeringen 16.3 att det råder undantagsförhållanden i vårt land. Vi tog direkt beslut om 19 åtgärder för att bekämpa coronaviruset, bl.a. distansundervisning i skolorna, distansarbete i mån av möjlighet, offentliga tillställningar begränsades till 10 personer och teatrar, bibliotek samt simhallar stängdes. Man kunde känna att det bland folket började spridas en viss oro. Ett av de första tecknen var faktiskt att man började hamstra toalettpapper.

 

Nu tre månader senare, kunde vi under presskonferensen med statsministern i måndags ge folket det goda beskedet att det inte mera finns orsak att fortsätta tillämpa beredskapslagen. Jag har genomgående varit noga med att påpeka att beredskapslagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt. Regeringen hade tidigare under dagen fått bekräftat av våra hälsovårdsmyndigheter att epidemiläget i landet nu är sådant att man klarar sig med normal lagstiftning. Tack vare att medborgarna varit så duktiga att följa anvisningarna, är vi i den goda situationen att allt färre insjuknar och enbart ett fåtal behöver intensivvård.

 

När allt nästan över en natt i mars stängdes ner, har öppnandet av samhället skett stegvis. Först öppnades Nylands gränser, sedan blev det möjligt att t.ex. låna böcker från biblioteket och i mitten av maj öppnade skolorna igen. I början av juni öppnades restaurangerna och caféerna med vissa begränsningar. Nu har gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnats. Karantänsreglerna för resenärer från dessa länder har avskaffats. Mycket annat i samhället har också öppnats upp stegvis och på ett kontrollerat sätt. De begränsningar som fortfarande finns kvar baserar sig till största del på smittskyddslagen.

 

Samtidigt måste vi minnas att faran inte är över. Viruset finns fortfarande i vårt land, och risken nu när mänskor börjar röra sig mera är naturligtvis att viruset börjar spridas mer aktivt igen.

Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi minns att hålla en god handhygien och säkerhetsavstånd då vi träffar varandra. Gör vi alla det, ja då kan vi klara oss utan en svår andra epidemivåg i höst.

 

Ett är säkert, vi är många som aldrig kommer glömma den här exceptionella tiden. Samtidigt är jag glad över att vi lärt oss uppskatta det enkla, det vi normalt tar för givet i vår vardag. Att få gå på café med en god vän, att gå till biblioteket eller på en fotbollsmatch. Hur underbart har inte det känts nu. För att inte tala om att få träffa sina nära och kära och sina vänner igen på en mysig veranda utomhus. Och vi ska inte glömma våra äldre. De som bor på vårdenheter har också fullskaliga mänskliga rättigheter. De har också rätt att komma ut, att få andas in den friska sommarluften och träffa sina anhöriga under trygga former.

 

Nu ska vi tillåta oss att njuta nu av sommaren. Glädjas över det enkla i vardagen - som vi insett att vi inte ska ta för givet! Glad midsommar!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15