Tre historiska månader

19.06.2020 kl. 06:46

Vi har en helt exceptionell vår bakom oss. I tre månader, från 16 mars fram till 16 juni, har det rått undantagsförhållanden i vårt land pga. coronaepidemin. Beredskapslagen som ger regeringen betydligt mera makt än under normala förhållanden har varit i kraft. Det har inte någonsin hänt under fredstid. Nu då vi går mot midsommar, drar jag en djup suck av lättnad, och hoppas att vi aldrig mer ska behöva utlysa undantagsförhållanden i vårt land.

 

Det är historiska månader som vi upplevt denna vår. I början av mars var vi medvetna om att coronaviruset var ett reellt hot som kom allt närmare. De första dödsfallen i Europa hade rapporterats och bl.a. i Italien spreds viruset snabbt. I vårt land hade de första fallen bekräftats. Sedan började viruset också sprida sig snabbare här. I samråd med presidenten konstaterade regeringen 16.3 att det råder undantagsförhållanden i vårt land. Vi tog direkt beslut om 19 åtgärder för att bekämpa coronaviruset, bl.a. distansundervisning i skolorna, distansarbete i mån av möjlighet, offentliga tillställningar begränsades till 10 personer och teatrar, bibliotek samt simhallar stängdes. Man kunde känna att det bland folket började spridas en viss oro. Ett av de första tecknen var faktiskt att man började hamstra toalettpapper.

 

Nu tre månader senare, kunde vi under presskonferensen med statsministern i måndags ge folket det goda beskedet att det inte mera finns orsak att fortsätta tillämpa beredskapslagen. Jag har genomgående varit noga med att påpeka att beredskapslagen inte får vara i kraft längre än absolut nödvändigt. Regeringen hade tidigare under dagen fått bekräftat av våra hälsovårdsmyndigheter att epidemiläget i landet nu är sådant att man klarar sig med normal lagstiftning. Tack vare att medborgarna varit så duktiga att följa anvisningarna, är vi i den goda situationen att allt färre insjuknar och enbart ett fåtal behöver intensivvård.

 

När allt nästan över en natt i mars stängdes ner, har öppnandet av samhället skett stegvis. Först öppnades Nylands gränser, sedan blev det möjligt att t.ex. låna böcker från biblioteket och i mitten av maj öppnade skolorna igen. I början av juni öppnades restaurangerna och caféerna med vissa begränsningar. Nu har gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnats. Karantänsreglerna för resenärer från dessa länder har avskaffats. Mycket annat i samhället har också öppnats upp stegvis och på ett kontrollerat sätt. De begränsningar som fortfarande finns kvar baserar sig till största del på smittskyddslagen.

 

Samtidigt måste vi minnas att faran inte är över. Viruset finns fortfarande i vårt land, och risken nu när mänskor börjar röra sig mera är naturligtvis att viruset börjar spridas mer aktivt igen.

Därför är det fortsättningsvis viktigt att vi minns att hålla en god handhygien och säkerhetsavstånd då vi träffar varandra. Gör vi alla det, ja då kan vi klara oss utan en svår andra epidemivåg i höst.

 

Ett är säkert, vi är många som aldrig kommer glömma den här exceptionella tiden. Samtidigt är jag glad över att vi lärt oss uppskatta det enkla, det vi normalt tar för givet i vår vardag. Att få gå på café med en god vän, att gå till biblioteket eller på en fotbollsmatch. Hur underbart har inte det känts nu. För att inte tala om att få träffa sina nära och kära och sina vänner igen på en mysig veranda utomhus. Och vi ska inte glömma våra äldre. De som bor på vårdenheter har också fullskaliga mänskliga rättigheter. De har också rätt att komma ut, att få andas in den friska sommarluften och träffa sina anhöriga under trygga former.

 

Nu ska vi tillåta oss att njuta nu av sommaren. Glädjas över det enkla i vardagen - som vi insett att vi inte ska ta för givet! Glad midsommar!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00