För regionen viktiga projekt går framåt

14.06.2020 kl. 07:12
Exceptionella tider kräver exceptionella beslut. Den här veckan behandlade riksdagen årets fjärde tilläggsbudget. Förslaget på sammanlagt 5,5 miljarder euro är historiskt.

Med paketet vill regeringen stärka framtidstron i vårt land och börja återbyggnaden på grund av coronaepidemin. Vi satsar mycket på barn och unga, speciellt för att minska de negativa effekterna som coronakrisen förorsakat.

Jag jobbade som ung bankjurist på Pedersörenejdens Andelsbank under ”laman” i början av 90-talet och såg då de problem som uppstod speciellt för företag och barnfamiljer. Det är nu oerhört viktigt att vi  inte upprepar samma misstag.

För att ta oss ur krisen görs satsningar på flera olika fronter. Kommunerna och vården stöds med ett betydande paket på 1,4 miljarder. Satsningar på infrastrukturprojekt görs med över 400 miljoner. Det kommer synas i vår vardag. Kållby järnvägsbro förnyas, riksåttan får nya omkörningsfiler mellan Karleby-Vasa och den nya Lagmansgården byggs. Därtill byggs också den fjärde avkörningsrampen i korsningen i Edsevö. Därmed kommer vi i mål med det långsiktiga arbetet att förnya Jakobstads hamnväg. Viktiga beslut för nejdens företag och för vår konkurrenskraft som jag och SFP jobbat länge för tillsammans med aktörer i regionen.

En glädjande nyhet på trafikfronten är också att Bennäs tågstation nu byter namn till Jakobstad-Pedersöre. Det kommer hjälpa människor hitta till vår vackra nejd, förhoppningsvis redan i sommar.

Under våren har det också pågått en diskussion om flygförbindelserna. Karleby-Jakobstads-regionen har en för hela landet viktig export på närmare 4 miljarder euro. Det är viktigt inte bara för regionen utan för hela landet att tillgängligheten är i skick, att företagen lätt kommer ut till marknaden i Europa och övriga världen och att kunderna bekvämt kan komma till vår region. Därför jobbas det intensivt på att få flygförbindelserna tillbaka igen.

Under veckan har vi i regeringen också arbetat vidare med andra frågor. Gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnas. Karantänsreglerna avskaffas för resande från dessa länder. Det blir möjligt att ta färjan till bland annat Estland, och möjligheterna till flygtrafik öppnas också. Man får också åka eller segla med egen båt till andra länder, exempelvis Sverige eller Estland.

I och med att smittoläget i Sverige ännu är betydligt sämre än hos oss kunde den gränsen inte ännu öppnas helt och hållet till alla delar. Det sker dock förbättringar. Det är möjligt att resa mellan Finland och Sverige för arbetsresor och andra nödvändiga resor. Det kan till exempel vara fråga om resor av familjeskäl eller personliga skäl, eller att personen har en fastighet, bostad eller fritidsbostad i Finland. Detta har vi fått mycket respons kring och jag är glad att vi nu kan lätta på reglerna till denna del. Det är viktigt att komma ihåg att finska medborgare alltid har rätt att resa till och från Finland. Jag hoppas att vi så fort som möjligt kan återgå till det normala och att trafiken mellan Vasa-Umeå snart kan löpa som normalt.

Denna vår har varit förunderlig och krävt enormt mycket av oss alla. Därför ska det bli speciellt skönt med sommar. Att få åka ut i skärgården och andas in doften av hav, umgås med släkt och vänner och njuta av den finska sommaren.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35