Det viktiga öppnandet av skolorna

13.06.2020 kl. 07:09
Stävjandet av coronavirusets framfart har, i jämförelse med många andra, varit lyckat i vårt land. Vi har plikttroget följt rekommendationerna, kvittot på det märks nu i form av antalet nya smittade, personer i vård och omkomna.

Restriktionerna har och är fortfarande många – nästan så vi glömmer att vi lever i undantagsförhållanden och att beredskapslagen är i kraft.

 

Beredskapslagen ska tillämpas endast då det finns vägande skäl och därför kommer regeringen på måndag att granska detta bland annat efter att ha hört experter inom hälsovården.

Restriktioner har berört oss på olika sätt. Bland annat den snabba övergången från närundervisning till distansundervisning i våra skolor ställde om många familjers vardag. Tack vare detta kom skolorna och hemmen i många fall närmare varandra.

 

I det stora hela gick vårens distansundervisning bra – över förväntan – men samtidigt hade vi drygt 10 procent av eleverna som inte fick distansundervisning. Här fanns många orsaker.

Allmänt kan sägas att de som hade utmaningar med skolgången redan före coronan fick det ännu tuffare under distansundervisningen. Även de som inte hade någon förälder hemma under skoldagarna hade det kämpigare. Skolgången led också bland de barn och unga som hade oro över sina föräldrars välmående. Däremot minskade mobbningen i samband med distansundervisningen.

 

Undantag i normala samhällsfunktioner pågår endast så länge det är nödvändigt. Virusläget gjorde att skolorna kunde öppnas i mitten av maj.

Uttömmande rapporter kring skolöppnandet i maj finns inte men responsen har varit mera positiv än negativ. Majoriteten av de skolor, föräldrar och elever som jag själv varit i kontakt med har varit lättade och nöjda över att skolan öppnande innan sommarlovet. Mestadels för att få ett ordentligt avslut på året och för den sociala biten som är så viktig för vårt välmående. Samtidigt har man kunnat kolla upp om eventuella kunskapsluckor uppstått, vilket visade sig vara bra.

 

Det var förstås svårt att följa alla restriktioner i skolorna till punkt och pricka, eftersom alla skolor är unika och har olika förutsättningar. Och visst, det har varit en del utmaningar kring praktiska frågor såsom skolskjutsar och bespisning men genom vilja att lösa frågor gemensamt har det lyckats.

 

Efter distansundervisningen har större behov av stödåtgärder konstaterats. Bland annat av den orsaken finns ett stort stödpaket för barn, unga och familjers välmående i den fjärde tilläggsbudgeten som debatterades i riksdagen i veckan. Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

 

Coronan finns ännu i vårt samhälle och av den orsaken behandlar vi just nu en tillfällig ändring i lagen om grundläggande utbildningen. Den känner inte i nuläget till begreppet distansundervisning men genom denna ändring kan utbildningsanordnarna snabbt ändra till distansundervisning om det uppstår behov.  Närundervisningen ska ändå alltid vara grunden.

 

Det här är min sista kolumn innan sommaruppehållet. I år blir det en annorlunda sommar på många sätt. Men vi gör det bästa av den genom att fortsättningsvis vara försiktiga och följa säkerhetsrekommendationerna, men även gynna lokalt och upptäcka mera av vårt land. Jag vill önska alla en riktigt skön sommar!

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00