Sjöfartsstödet på 25 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten är mycket viktigt för finländsk sjöfart

12.06.2020 kl. 14:07
Som ett tillägg till den fjärde tilläggsbudgeten budgeteras nu 24,7 miljoner euro till fortsatt stöd av den finska sjöfarten under Covid-19-pandemin. Förslaget ges i en tilläggsproposition till riksdagen.

- Jag är glad att regeringen ger det här förslaget. Eftersom Försörjningsberedskapscentralens stöd upphör nästa vecka har vi aktivt arbetat för en fortsättning på stödet eftersom många rutter inte kan trafikeras lönsamt för tillfället på grund av rådande resebegränsningar för Coronapandemin, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och vice ordförande i svenska riksdagsgruppen och riksdagens maritima grupp.


För rederierna kommer stödet vara mycket betydelsefullt för att säkerställa att inga fler fartyg i trafik blir upplagda med ytterligare permitteringar som följd. Med stödet vill man även främja ett förnyat förtroende för sjötrafiken.

- Målsättningen är såklart att trafiken ska kunna återhämta sig så att den åter blir lönsam så snabbt som möjligt. Det finns en del positiva tecken, men osäkerheten är ändå stor då krisen slagit oerhört hårt mot i synnerhet passagerarfärjorna där passagerarvolymerna som mest varit ner med 99 %. Nu kommer sannolikt ett ökat resande komma igång på finska viken, men för exempelvis Mariehamn, Vasa och Åbo är det här stödet extra välkommet eftersom resebegränsningar ännu finns i Sverigetrafiken. Mellan Åland och fastlandet finns så klart dock inga resebegränsningar, säger Löfström.

Det nya stödet ska administreras av Trafik- och kommunikationsverket, Traficom, i stället för Försörjningsberedskapscentralen.

- Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av Finlands utrikeshandel går sjövägen med både lastfartyg och på passagerarfärjornas bil- och lastdäck. Därför är det oerhört viktigt att vi också har kvar finländsk sjöfart med fartyg under finsk flagg och besättningen. Det här stödet är viktigt för att säkerställa det och bidra till att stöda rederierna och arbetsplatserna genom detta exceptionella läge, säger Löfström.

 
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45