Henriksson om gränsen till Sverige:

11.06.2020 kl. 13:49
Målsättningen är att öppna upp så fort smittskyddsläget tillåter

Regeringen blev idag klar med förhandlingarna om gränserna. Resultatet blev att gränserna till Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen öppnas. Karantänsreglerna avskaffas för resande från dessa länder.


- Jag är mycket glad att vi nu kan börja öppna upp gränserna. Det blir möjligt att ta färjan till bland annat Estland, och möjligheterna till flygtrafik öppnas också. Det blir också möjligt att åka eller segla med egen båt till andra länder, exempelvis Sverige eller Estland, säger SFPs partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

I och med det epidemiologiska läget i Sverige ännu är svårt kunde den gränsen inte ännu öppnas. Det sker dock en del förbättringar.

- Gränsen öppnas nu också för dem som har sommarstuga eller bostad i Finland. Man behöver inte heller längre ha bott två år med en finländare för att få resa hit, utan ett förhållande räcker. Detta har vi fått mycket respons kring och jag är glad att vi nu kan lätta på reglerna till denna del, säger Henriksson.

- De nära vänskaps- och affärsrelationerna till Sverige är viktiga för Finland, och Sverige har en särställning i det bilaterala samarbetet. Vi kommer att fortgående att granska läget i förhållande till Sverige, och vår målsättning är att öppna gränsen dit så fort smittskyddsläget tillåter.


- Det är också bra att minnas att finska medborgare alltid har rätt att komma till Finland och åka härifrån, avslutar Henriksson.  

 

Utrikesministeriet rekommenderar fortfarande inte resor till andra länder än till de ovan nämnda.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00