Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

10.06.2020 kl. 15:27
Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

För ganska exakt sex månader sedan i december 2020 godkändes i denna sal budgeten för detta år. Om någon då skulle ha sagt att vi bara ett halvt år senare ska behandla en rekordstor fjärde tilläggsbudget på 5,5 miljarder euro skulle garanterat ingen ha trott det.

Tyvärr är det fullt allvar till följd av coronavirusepidemin som slagit hårt mot hela den globala ekonomin, också naturligtvis vår. När vi nu söker oss framåt behöver vi både ett nationellt och europeiskt perspektiv.

Det är på många sätt en historisk tilläggsbudget som följer de ekonomiska experternas råd. Vihriälä-gruppen betonar att stimulansåtgärderna ska vara ordentligt dimensionerade, vältajmade och, inte minst, riktade på rätta saker.

Regeringen har levererat. Vi har en tilläggsbudget som ger direkt stöd för att människor ska klara sig ur krisen.

I det paket vi nu behandlar finns resurser på hundratals miljoner euro på barns och ungas välbefinnande. Det inkluderar stödåtgärder på alla utbildningsstadier från småbarnspedagogik till gymnasier, från yrkesskolor till universitet – det här är en väldigt viktig fråga för SFP och Svenska riksdagsgruppen.

Kommunerna har haft det tufft till följd av coronakrisen och kommunerna kompenseras nu för sina minskade skatteintäkter med ett gediget paket på 1,4 miljarder euro.

Tilläggsbudgeten innehåller också ett massivt infrastrukturpaket. Över 400 miljoner på nya infrastrukturprojekt, men det satsas också mera på basvägnätet, kollektivtrafiken och på att bygga ut cykellederna. SFP:s ministergrupp och Svenska riksdagsgruppen har arbetat hårt för att flera väsentliga projekt i Nyland, Åboland och Österbotten nu går framåt.

Genom markanvändningsavtal ser regeringen till att det i vårt lands huvudstad finns hållbara trafiklösningar och bostäder till ett rimligt pris.

Ärade talman,

Regeringens förslag till fjärde tilläggsbudget innehåller också viktiga framtidssatsningar på forskning och innovation bland annat genom kapitalisering av Finlands Industriinvestering och Finlands Malmförädling.

Den synergieffekt detta medför för de högförädlade ackumulatorproducenterna och energiteknologin skapar betydande mervärdespotential för Finland.

Samalla on kuitenkin huomioitava, että sähköistymiskehitys voi lisätä kehittyvästä kiertotaloudesta ja uusiutuvasta energiasta huolimatta myös primäärien metallien ja mineraalien kysyntää, mikä asettaa haasteita luonnonvarojen kestävyyden ja vesistöjen kannalta.

Satsningarna på digitalisering, samt energiproduktion, distribution och lagring erbjuder möjligheter till global affärsverksamhet som har avgörande betydelse för den gröna omställningen och får en hållbar sysselsättande tillväxt.

Precis som bland annat framtidsutskottet och ekonomiutskottet i sina färska utlåtanden har konstaterat bör Finland sikta på att bli ledande aktör för en hållbar framtid.

Dessa målsättningar förutsätter nya innovativa verksamhetsmodeller i samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn, samt även mellan andra aktörer. Det är viktigt att beakta och utnyttja särdragen och styrkorna i landets olika regioner då vi går in för att skapa ny exportaffärsverksamhet med en hög förädlingsgrad.

Ärade talman,

Vi har möjligheter och vi ska inte tappa framtidstron. Visst, räkningen för coronan skall även betalas tillbaka. På sikt är det ohållbart att hålla i gång samhällsekonomin med så kallade stimulanspengar.

I höst behövs beslut om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft. Svenska riksdagsgruppen och SFP kommer aktivt att vara med och söka dessa lösningar.

Den flexibilitet och den krismedveten som präglat arbetslivet under coronakrisen bör vi ta med oss i bagaget. Ansvarsmedvetenheten under krisen har visat att vi i Finland har förmåga att vara lösningsorienterade och solidariska.

Nu är rätt tid att stimulera, men då vi tillåter det, säger vi samtidigt ett tydligt ja till att bli ansvarsbärare för en hållbar ekonomisk politik på sikt.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15