Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om att en anteckning om en depå för tung spårtrafik lades till på plankartan i Nylandsplanen 2050

28.05.2020 kl. 10:45

Riksdagsledamot Eva Biaudet /sv:

Är det god förvaltningssed att inte samråda med centrala myndigheter, såsom miljöministeriet och museimyndigheterna, under beredningen av en landskapsplan, då planen efter myndigheternas utlåtande har ändrats väsentligt, såsom tilläggande av anteckning om en depå för tung spårtrafik i en plan med rättsverkningar, till det kulturhistoriskt värdefulla området Mankans–Luoma, har förfarandet varit korrekt, då ett nytt utlåtande inte begärts av de berörda myndigheterna efter att en anteckning om depå för tung spårtrafik lades till i förslaget till landskapsplan och en betydande grönförbindelse ändrades så att förbindelsen från Esbovikens Natura 2000 skyddsområde till skogsområdena norr om Mankans och Luoma bröts

och, kan den minister som saken gäller kräva att anteckningen i planen om en depå för tung spårtrafik i området Mankans och Luoma tas bort från planförslaget Nyland 2050, eftersom konsekvenserna av anteckningen om en depå i planen och alternativa platser inte utretts grundligt och Nylands förbund inte varit i växelverkan med de personer och sammanslutningar vars förhållanden eller intressen i avsevärd mån kan påverkas av planen (6 § i markanvändnings- och bygglagen), efter att anteckningen om depå lades till i förslaget till plankarta?

Som svar på detta spörsmål anför minister Mikkonen följande:

Om uppgörande av en landskapsplan föreskrivs i markanvändnings- och bygglagen (132/1999). Lagens bestämmelser om deltagande och växelverkan ger relativt stort utrymme för flexibilitet. Vad gäller lagstadgade skyldigheter om myndigheternas samråd och begäran om utlåtanden innehåller lagstiftningen dock specifika bestämmelser. Den 1 februari 2016 trädde en ändring i markanvändnings- och bygglagen i kraft (RP 148/2015), med vilken bestyrkandet av landskapsplaner slopades och miljöministeriets behörighet att styra och övervaka landskapsplanläggningen togs bort. Samtidigt ändrades markanvändnings- och byggförordningen som preciserar lagen så utlåtanden ska begäras av myndigheter i enlighet med 13 § i förordningen innan landskapplanförslaget läggs fram. Dessa myndigheter är bland annat miljöministeriet och museimyndigheter som nämns i spörsmålet.

11 § i markanvändnings- och byggförordningen ändrades så att samråd med myndigheterna i enlighet med 66 § i markanvändnings- och bygglagen ordnas innan planförslaget varit offentligt framlagt. Således läggs planförslaget fram enligt gällande markanvändnings- och bygglag samt markanvändnings- och byggförordningen först efter samråd med myndigheter om planförslaget i en bearbetad form.

Nylands förbund har begärt myndigheternas utlåtande om förslaget till Nylandsplanen 2050 den 21 mars 2019 (202/05.00/2016). Nylands förbund har den 14 augusti 2019 ordnat samråd med myndigheterna om planförslaget Nylands förbund har utifrån synpunkterna i myndigheternas utlåtanden och samråd med myndigheter lagt fram ett bearbetat planförslag för tiden mellan den 8 oktober och 8 november 2019. Nylands förbund har därmed följt förfarandet i lagstiftningen som ändrades 2016 gällande samråd med myndigheter och begäran om utlåtande om förslag till landskapsplan.

Markanvändnings- och bygglagen eller markanvändnings- och byggförordningen förpliktigar inte planens upprättare att begära nya utlåtanden av myndigheterna om planförslaget i en situation, där förslaget ändrats efter myndigheternas utlåtande innan planen lagts fram offentligt för påseende. Då ett förslag till landskapsplan läggs fram offentligt efter myndigheternas utlåtanden, har myndigheterna även möjlighet att lämna en anmärkning om planutkastet.

Således tryggar lagstiftningen myndigheternas möjligheter att föra fram sin syn på planförslaget som läggs fram. Den här möjligheten framkommer även i kungörelsen som gäller offentligt framläggande av förslaget till Nylandsplanen 2050.

Alla parter och personer som avses i spörsmålet har haft möjlighet att lämna en anmärkning till förslaget för Nylandsplanen 2050 som varit offentligt framlagt efter en kungörelse.

I frågan hänvisas även till området Esboviken-Saunalahti Natura 2000 i närheten av depåområdet. Nylands NTM-central gav den 9 oktober 2019 ett utlåtande i enlighet med 65 § i naturvårdslagen om de bedömningar som gäller konsekvenserna av Nylandsplanen 2050 för området i nätverket Natura 2000. Bedömningsrapporten hade även kompletterats med en separat Naturabedömning om området Esboviken-Saunalahti Natura 2000 efter att en anteckning om objekt för den tunga spårtrafiken hade lagts till i planförslaget.

I sitt utlåtande anser NTM-centralen att Nylandsplanen 2050 inte i sig eller tillsammans med de övriga projekten och planerna i betydande grad försvagar de naturvärden som ligger till grund för skyddandet av området Esboviken-Saunalahti Natura 2000, då de lindringsåtgärder som beskrivs i bedömningen genomförs genom en detaljerad planering.

Miljöministeriet har inte efter att bestyrkandet av landskapsplaner upphörde med en lagändring 2016 behörighet att ingripa i innehållet i landskapsplanerna annat än genom utlåtanden och samråd med myndigheterna gällandet förslag till landskapsplaner.

Miljöministeriet gav den 23 maj 2019 ett utlåtande (SR/1921/2019-MM-3) om förslaget till Nylandsplanen 2050 och deltog den 14 augusti 2019 i myndigheternas samråd om planförslaget.

Helsingfors 28.5.2020

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00