Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

09.06.2020 kl. 15:30
Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Det är självklart att coronavirusepidemin har ändrat på utsikterna för de offentliga finanserna. Finlands ekonomi är inte den enda berörda, utan hela globala världsekonomin har drabbats. Osäkerheten har berört oss alla, inte minst då det är oklart hur länge epidemin härjar.

Vi har de senaste månaderna befunnit oss i en situation som ingen kunde se komma. De ekonomiska utsikterna idag skiljer sig avsevärt från höstens förväntningar om en stabil, dock avtagande tillväxt.

Det har varit viktigt att regeringen nu reagerat med en aktiv finanspolitik. Den rekordstora fjärde tilläggsbudgeten kommer till remissdebatt i morgon här i stora salen.

Stöden till företag, bidragen till de permitterade och till kommunerna är alla nödvändiga för att vi ska komma upp på fötter igen. Både på nationellt, men också på europeiskt, plan behöver vi stimulera ekonomin med välriktade och vältajmade åtgärder som också påskyndar den gröna omställningen som pågår i ekonomin.

Planen för den offentliga ekonomin innehåller en analys av de anslag som befrämjar övergången till koldioxidneutralitet. Det är en av de största strategiska helheterna i regeringsprogrammet och enligt JTS-planen befrämjas denna målsättning med cirka två miljarder per år.

Vi måste få flera jobb och vi bör sätta i en högre växel när det gäller att höja sysselsättningsgraden, vilket regeringen klart har signalerat.

Kommunernas ekonomi har redan en längre period varit ansträngd. Dessutom har kommunerna fått ta den största stöten för de utgifter som epidemin förorsakat, speciellt inom social- och hälsovården och bildningssektorn. Snabba insatser görs för att stöda de barn och unga som blivit efter i skolarbetet eller mått dåligt i samband med skolstängningen. Regeringens satsningar på barn och unga görs för att misstagen på 1990-talet inte får upprepas.

I planen riktas därför 252 miljoner euro för utvecklandet av social- och hälsovårdstjänster och förbättrande av äldrevårdsomsorgen. Utöver det är det förstås också skäl att nämna att i fjärde tilläggsbudgeten höjs tillfälligt kommunernas andel av samfundsskatten och dessutom höjs statsandelarna.

 

Ärade talman,

Samtidigt med stimulansen måste vi börja enas om hur ekonomin ska balanseras på sikt. Ju tidigare vi kan fatta beslut om dessa åtgärder, desto bättre. Vi vet alla att det är något som den nya finansministern direkt får på sitt bord – att bereda de beslut som ska fattas i samband med budgetbehandlingen i höst.

Vihriälä-gruppen talar om ”kipupaketti” – professorerna säger, att även ett sådant paket behövs då ekonomin ska balanseras. Alla partier och parter i samhället bör inse att genom modiga strukturella förändringar och genom att förnya arbetslivet kan vi minska på behovet av det smärtsamma paketet.

De beslut som vi behöver fatta i höst handlar om en vägkarta för de strukturella reformer som ska stärka landets och företagens konkurrenskraft, som gör att fler får jobb och att det skapas nya arbetsplatser.

Väsentligare är att höja på sysselsättningsgraden, inte minst bland äldre. Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. I Finland borde vi bättre ta till vara den resurs äldre personer är på arbetsmarknaden. Dessutom ska vi fortsätta att utveckla flexibla modeller som också upp i högre åldrar kombinerar deltidspension och deltidsjobb.

 

Ärade talman,

Det som sagts många gånger förr har, särskilt nu, stor aktualitet: Om inte de offentliga finanserna stärks, hamnar vi en bestående obalans mellan inkomster och utgifter, ett hållbarhetsgap som förorsakar en obehärskad ekonomisk skuldspiral.

Svenska riksdagsgruppen vill stärka den offentliga ekonomin nu genom satsningar på en – också finansiellt – hållbar social- och hälsovårdsreform, på förebyggande åtgärder, på utbildning och forskning, samt på en övergång till klimatmedvetna ekonomiska lösningar.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35