Bra att gipsbehandling för åkermark främjas

04.06.2020 kl. 14:17
Riksdagen behandlar idag i första behandling ett lagförslag som inför ett nytt stödsystem för åtgärder som främjar vatten- och havsvård.

I och med det nya stödsystemet kan NTM-centralerna bevilja stöd för åtgärder som främjar vatten- och havsvård i form av varor och tjänster. I nuläget är detta inte möjligt. Ändringen har att göra med regeringsprogrammets mål om att utvidga spridningen av gips på åkermark för att skydda Östersjön och uppnå en god ekologisk status i våra vatten. Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) välkomnar förändringen.

‑ Eutrofieringen som leder till bland annat algblomningen i Östersjön är fortfarande ett stort problem. Med gipsbehandling av åkermark kan vi på ett snabbt och effektivt sätt minska fosforbelastningen till vattendragen. Fördelen med den nya stödformen är att stödmottagaren inte själv behöver upphandla varorna och tjänsterna och därmed inte heller binda sina egna resurser för genomförandet av åtgärden, säger Norrback.

Gipsbehandling är en ny innovativ vattenskyddsmetod som på lämplig åkermark ger resultat upp till fem år. Gipsens effekt går ut på att den binder fosfor i marken och minskar den eutrofierande urlakningen av näringsämnen från åkrar till vattendrag. I fortsättningen kan NTM-centralerna bevilja stöd i form av gips och inbegripa leverans, lagring och spridning av gips på åkermarken. Stödspecifika bestämmelser ges genom förordning.

‑ Med hjälp av goda innovationer så som gipsbehandling av åkrar kan vi minska urlakningen av näringsämnen från marken till vattendragen och på ett kostnadseffektivt sätt uppnå våra mål för vatten- och havsvården. Vettiga miljöåtgärder som baserar sig på vetenskap och sunt bondförnuft gör att vi får en vinn-vinn-situation där både jordbrukaren och vattendragen vinner.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00