Egen härd är guld värd

04.06.2020 kl. 06:40
Riksdagsledamot Sandra Bergqvists kolumn publicerad i tidningen "Omakotilehti"

För många finländare har det egna hemmet under coronakrisen blivit stället där dygnets alla timmar spenderas. Både på gott och ont. För en del kanske det innebär en tid att äntligen få fixat med allt det där som blivit ogjort hemma. För andra kan det kännas ångestfyllt att sitta instängd mellan fyra väggar.

Under coronakrisen har vi i nyheterna kunnat läsa om folk som packat bilen för att åka till stugan och isolera sig där istället för i stan. Andra kanske packat bilen till stugan för att komma bort ett tag och andas ut i dessa exceptionella tider. För många är stugan eller fritidsbostaden ett ställe att koppla av – helt enkelt ett viktigt ställe för det egna välmående. Speciellt nu under coronakrisen har vi fått upp ögonen för fritidsbostadens betydelse. Inte bara för den enskilda individen, utan även i ett större perspektiv.

Som riksdagsledamot och ordförande i Skärgårdsdelegationen är det här en diskussion jag följt med stort intresse. Stugorna av idag är allt bättre utrustade och börjar likna sig egnahemshus. I och med att nätförbindelserna blir bättre ute i skärgården och på landsbygden har möjligheten att jobba på distans från stugan förbättras. Stugan är inte längre ett ställe var man enbart spenderar fyra veckor om sommaren. Det är allt vanligare att stugan är i användning från tidig vår till sen höst – till och med året runt.

Samhället utvecklas och platsoberoende har blivit allt större som fenomen. Inom många branscher är det nuförtiden möjligt att jobba på distans några dagar i veckan och den stugkära finländaren kan ta tillfället i akt genom att spendera förlängda veckoslut på stugan. Coronakrisen har visat att distansjobb i ännu större utsträckning är möjligt och trenden kommer troligtvis hålla i sig även då vi återgår till normala förhållanden.

Skärgårdsdelegationen arbetar för tillfället till exempel med uppdateringen av kriterierna för skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsandelar. I och med det här projektet har vi redan en längre tid arbetat kring hur man bättre kunde beakta sommargästerna och andelen fritidsbostäder i en kommun. Många finländare delar de facto sin tid mellan två kommuner och använder på så sätt den kommunala servicen på två ställen utan att det direkt syns i statistiken. Service som distribution av el och vatten, vägunderhåll, sophantering och hälsovård ska fungera trots att den i dessa ”stugkommuner” är dimensionerad för en betydligt mindre befolkningsmängd. Då servicen är dimensionerad enligt det faktiska behovet – under alla årstider – gynnar det alla.

 

Vid krissituationer sätts ofta saker och ting i perspektiv. Vad är det som egentligen är viktigt? Vad är det vi värderar mest? De senaste månaderna har visat att vi förutom den egna hälsan, vänner och släktingar prioriterar fritidsboendet väldigt högt. Drömmen om ett naturnära boende blir allt viktigare och allt mer fundamentalt. Det här är ett intressant mönster som kan rubba de starkt urbana trenderna till förmån för drömmen om ett eget litet hus mitt i den vackra finländska naturen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15