Den svåra balansgången

09.05.2020 kl. 08:03
Regeringen har haft händerna fulla också denna vecka. Då vi i mars utlyste undantagsförhållanden och tog till strikta restriktioner, har vi nu fått se över läget och fundera på följande steg.

Hur öppna upp samhället igen steg för steg, säkert och tryggt. Detta måste göras med eftertanke och kontrollerat, på ett sätt där vi samtidigt ökar testningen av befolkningen och spårningen av smittkedjor för att kunna vårda och isolera då det behövs.

 

Skolorna öppnas 14.5 och biblioteken har på många orter öppnats den här veckan så att man kan låna böcker igen. Museer, fritidslokaler och klubbhus kan öppnas från och med 1.6. Då får också restauranger och caféer öppna, om än med vissa begränsningar. Begränsningen av sammankomster på allmänna platser höjs från nuvarande 10 till högst 50 personer. Det blir möjligt att få tillstånd för t.ex. sommarteater också för fler än 50 personer ifall området är tillräckligt stort. På alla platser gäller det att följa reglerna om tillräcklig distans och noggrann hygien. Arbetspendling mellan Finland och övriga Schengenländer möjliggörs. Det underlättar också livet för många österbottningar att färjorna får börja sälja personbiljetter igen. Ändå gäller det att minnas att regeringen inte rekommenderar fritidsresor till andra länder.

 

Allt som allt handlar det om att hitta en balans i alla de beslut som vi fattar. Jag tänker just nu på dagsläget utifrån en våg med två vågskålar. I den ena vågskålen finns de begränsningar vi infört och de liv vi tror oss kunna rädda genom dessa. I den andra vågskålen finns mänskors utsatthet, illamående, ökat familjevåld, ökad arbetslöshet, uppskjutna undersökningar och operationer samt ekonomiska förluster. Det handlar om att hitta en jämvikt mellan dess vågskålar.

 

Regeringen fortsätter också att rekommendera att äldre undviker fysiska kontakter med andra. Detta för att coronaviruset visat sig vara farligare för äldre och de som hör till någon riskgrupp. Men att få träffa sina närmaste också i dessa coronatider är nog viktigt för de flesta av oss. Det handlar om livskvalitet och mentalt välmående. Jag har fått många frågor av lite äldre personer om vad som nu gäller i förhållande till barn och barnbarn. Min syn är att det är viktigt för alla att kunna hålla kontakt med sina nära och kära. Men det gäller att komma ihåg att hålla tillräckligt med avstånd om man vill minska smittorisken. Man kan t.ex. träffa sina närmaste utomhus, i parken, i skogen eller trädgården. Var och en av oss har sin självbestämmanderätt och avgör slutligen naturligtvis själv hur man väljer att göra.

Vad gäller äldre som bor på vårdenheter vill regeringen möjliggöra trygga sociala kontakter och därför uppmanar vi boenden att hitta nya sätt för det här. Exempel finns redan där man tagit i bruk en ”träff-container” med plexiglas mellan de trevligt inredda halvorna, där t.ex. den minnessjuka äldre mamman kan träffa sin dotter på morsdag och dela en kaffestund och äta choklad tillsammans.

 

Även om vi nu lättar på vissa begränsningar betyder det inte att faran är över. Fastän coronaepidemin för närvarande är inne i ett lugnare skede finns det en risk att den börjar spridas snabbare igen. Därför är det oerhört viktigt att vi alla fortsätter följa rådande anvisningar och rekommendationer. Också imorgon och framöver är det lika viktigt att hålla god handhygien och hålla skyddsavstånden. Allt det här gör vi för att skydda varandra. Glad morsdag alla mammor!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35