Jämställdhetsaspekten ska beaktas i coronakrisen

08.05.2020 kl. 09:16
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, understryker att jämställdhetsaspekten behöver beaktas i hanteringen av coronakrisen.

En FPA-rapport av Helsinki Graduate School of Economics som publicerades igår visar att behovet av FPA-stöd ökat under coronakrisen, såväl gällande arbetslöshetsersättning som bostadsstöd. Alla branscher och grupper drabbas, men den största ökningen syns bland unga kvinnor, eftersom krisen slagit hårt mot kvinnodominerade servicebranscher.
 
- Jag har stor förståelse för oron i de branscher som drabbas, säger Blomqvist. Hela samhället drabbas, men vi bör samtidigt vara medvetna om hur olika grupper påverkas, både under krisen och med tanke på återhämtningsåtgärderna. Det är viktigt att jämställdheten beaktas i skötseln av coronakrisen, säger Blomqvist.

Även om situationen lever och en slutgiltig bedömning ännu inte kan göras, tyder utvecklingen hittills på att krisen också påverkar olika kön på olika sätt. Detta gäller såväl hur smittan sprids som effekterna på arbetsliv och familjeliv. Bland annat har det på många håll uttryckts oro för att coronakrisen kan leda till ökat våld i hemmen.
 
- Jämställdheten glöms inte bort i regeringens arbete. Vi följer noga med hur situationen utvecklas, och vilka behov som finns exempelvis gällande servicen för personer som utsätts för våld i hemmet, säger Blomqvist.

Igår tillsatte ministrarna Kiuru, Pekonen, Haatainen och Blomqvist tillsammans en arbetsgrupp som särskilt ska granska och ge förslag gällande social- och jämställdhetsaspekterna under coronakrisen.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00