Regeringens exitstrategi, coronakrisen

06.05.2020 kl. 14:57
Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz

Ärade talman,

 

Vi har inte facit på hand, men vi kan säga det redan nu: På många punkter har coronakrisen skötts väl här i Finland. 

För en dryg månad sedan talades det om att krisen kan leda till att intensivvården kollapsar och att över tusen patienter åt gången kan behöva vård i respirator.

 

Som det ser ut i dag kan vi säga att farhågorna inte besannades. De beslutsamma åtgärder som regeringen och riksdagen tog till för över en månad sedan har gett oss tid. Sjukvården har fått andrum och åtgärderna har bitit så att epidemin förhindrats växa okontrollerat. 

Vi har inga vårfester denna vår, men skötseln av krisen får trots det ett gott betyg. Ja, ett rentav utmärkt vitsord. Vi har agerat kraftfullt på basen av den information som varit tillgänglig.

 

Det här resultatet har inte nåtts utan uppoffringar. Det har varit tunga månader. Många har tvingats ta farväl av en närstående. 

Också i arbetslivet har det synts. Vårdpersonalen har jobbat långa dagar. Lärare har plötsligt varit tvungna att lära sig mycket nytt.

Och många av våra företagare, människor som under flera år byggt upp sin framtid, riskerar att förlora allting. 

För om skötseln av epidemin gått väl, så kan vi inte till alla delar vara nöjda med hur vi skött om dem, som ska få vår ekonomi igen att varva upp: företagarna. Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

 

Det akuta är ändå hälsoläget. Hetemäkis rapport pekar på det oundvikliga i att det kommer en andra våg. Vi måste vara förberedda på den.

Det slutliga betyget för koronakrisen delas först ut om några år. Först då ser vi de slutliga hälsoeffekterna. Då ser vi de slutliga effekterna på ekonomin. Och hur väl vi lyckats avvärja det hot vi har framför oss. 

 

Värre än utmaningar är ovisshet. Därför är det bra, att regeringen nu målat upp en klar strategi för vägen ut ur koronakrisen. Klara steg för hur vi skall kunna öppna landet igen. Åtgärder som möjliggör det, att företagare kan återvända till arbetet. Att restauranger stegvis, försiktigt kan öppna sina dörrar. Och att barnen igen får träffa sina vänner. I juni öppnas också möjligheter till fritidsverksamhet, kultur och idrott.

 

Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer. Det är Svenska riksdagsgruppens och SFP:s linje.

Vi övergår från stora övergripande begränsningar till mindre, preciserade, flexibla åtgärder. Det är en krävande balansgång under vilken vi hela tiden måste vara beredda att reagera och agera.

Testaa, jäljitä, eristä, hoida. 

 

Trots det, kan det ta en tid innan vi är ute ur krisen. En tid under vilken vi måste hålla distans, vara försiktiga, men ändå se och kommunicera med varandra. Det är väsentligt att fortsätta diskutera hur vi skyddar dem som är över 70. Alla medborgare ska känna att de behandlas med respekt. Men alla behöver också sociala kontakter. Och ibland måste vi också lita på individens eget omdöme.

 

Vi kommer inte ifrån att det att vägen framåt till en del också handlar om psykologi. Att våga och tro. I det arbetet har vi politiker ett speciellt ansvar. Ett ansvar för att måla upp en trovärdig, stabil bild av ett Finland som kanske inte helt och hållet har lämnat sjukdomen bakom sig, men som trots det ser framåt,

 

Inte något ont som inte också har något gott med sig. 

 

Våra skolor har tagit ett gigantiskt digihopp. Många företag har lärt sig att man inte behöver resa för att träffas. Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och få ekonomin på fötter.

 

Denna vår har krävt flera drastiska åtgärder i vårt samhälle. Både när det gäller att införa begränsningar och nu att avveckla dem, gäller det att i alla lägen följa rättsstatsprincipen. Bara så kan vi komma relativt oskadda genom krisen, och samtidigt vara starkare med tanke på framtida prövningar.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00