HBL: Dags att öppna samhället, steg för steg (6.5.2020)

06.05.2020 kl. 13:46
De flesta av oss lär oss något nytt varje dag, fastän vi inte tänker på det. Varje kris borde också lära oss något. Samtidigt har vi orsak att blicka bakåt och tänka till. Vad var riktigt lärdomen från 1990-talets djupa recession, den så kallade "laman"?

Ju längre coronakrisen lider, dess mera har jag börjat tänka på vilka långvariga konsekvenser den här krisen kan leda till. Vi har under den senaste tiden lärt oss att leva med restriktioner och begränsningar i vårt normala dagliga liv. Begränsningar som säkert ingen av oss ännu i början av året ens trodde att var möjliga.

Jag har börjat tänka på dagsläget utifrån en våg med två vågskålar. I den ena vågskålen sätter jag begränsningarna i form av förbud att besöka äldreboenden, förbud att samlas på allmänna platser i större grupper än tio personer och så vidare samt de liv vi genom dessa åtgärder tror oss kunna rädda. I den andra vågskålen sätter jag människors utsatthet, ökad arbetslöshet, misströstan, ensamhet, ökat familjevåld, ökat mentalt illamående, ekonomiska uppoffringar som samhället hamnar göra för att rädda företag och arbetstillfällen. Det skär i hjärtat varje gång jag tänker på de äldre som inte nu kan ta emot besök av sina barn och barnbarn på serviceboendet. Det skär i hjärtat varje gång en anhörig eller nära vän inte kan få ta ett sista farväl av någon kär.

Den här bilden av vågen vållar mig mycket huvudbry. Vi vill ju rädda liv och vi vill trygga befolkningens hälsa. Att hitta en balans mellan vågskålarna så att vi nu kan lindra restriktionerna och sakta öppna upp samhället på ett kontrollerat sätt, det är det regeringen vill nå. Och det är ingen enkel ekvation. Det finns inget facit. Vi fattar beslut här och nu utifrån den aktuella information som finns att tillgå. Det är beslut i direktsändning det handlar om. Ett viktigt beslut var att öppna upp skolorna från 14 maj i enlighet med hälsovårdsexpertisens rekommendation.

Coronaviruset har inte spridit sig i en sådan takt som de första scenarierna pekade på. Tvärtom. Finland har än så länge klarat sig väl i en internationell jämförelse. Antalet personer som avlidit hos oss på grund av corona är bland de lägsta i världen i förhållande till befolkningsmängd. Vår vårdkapacitet räcker till. Det är bra. I Sverige ser siffrorna annorlunda ut och äldreboendena där har varit speciellt utsatta.

I det här skedet är det onödigt att fråga vem som valt den rätta strategin. Ingen vet. Men det som är fullkomligt klart är att det kommer att finnas oceaner av forskningsstoff då vi kommit över denna kris.

I början av 1990-talet var jag ung jurist och småbarnsmamma. Varje morgon då jag kom till jobbet på banken hade jag en ny skuldsaneringsansökan eller konkursansökan på mitt arbetsbord. Barnbidraget skars ner och dagvårdsavgifterna höjdes. Många barnfamiljer fick det väldigt svårt. Många företagare fick se sina livsverk gå upp i rök. Räntorna sköt i höjden.

Vad lärde vi oss av denna tid av recession? Jo, att vi inte ska spara på barnen. Att det inte är fruktbart med tanke på folkhälsan att ta till svångremmen och skära ner på ett sätt som gör att illamående och utslagning ökar. Det här måste vi hålla i minne också nu då vi snart börjar tala om tiden före och efter coronakrisen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55