Beslutet att öppna skolorna viktigt för elevernas välmående

05.05.2020 kl. 14:27
Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) välkomnar regeringens beslut att från och med den 14 maj på ett kontrollerat sätt återgå till närundervisning och småbarnspedagogik.

I synnerhet från ett socialpsykologiskt perspektiv är det viktigt att man nu småningom återgår till det normala. Enligt Rehn-Kivi bådar beslutet att öppna skolorna som varit stängda sedan medlet av mars också större framgång för skolstarten på hösten.


- Stängningen av skolorna har i många fall påverkat barnen och ungdomarna på ett negativt sätt. Alltför många barn har fått uppleva otrygghet i familjer med drogproblem och psykiskt och fysiskt våld. Ett stort antal elever har inte kunnat få någon hjälp med skolarbetet i hemmen. Både lärare och elevvården har haft svårigheter att nå dessa barn. Det är därför oerhört viktigt att vi nu kan öppna skolorna igen så att eleverna får återgå till de viktiga trygga rutinerna, säger Rehn-Kivi.


Rehn-Kivi betonar att både klasskamraterna, lärarna, elevvårdspersonalen och möjligheten till ett mål mat har en stor inverkan på elevernas ork och välmående.


- Jag tror att det är psykologiskt viktigt för varje elev, oberoende på vilken klass hen går, eller hur bra hen klarar sig, att få avsluta också detta skolår på vanligt sätt. Det vill säga att fysiskt få vara i skolan och ta farväl av sina skolkamrater och lärare inför ett välkommet sommarlov. Att tiden med stängda skolor flummigt skulle ha övergått i ett sommarlov skulle ha varit en svår sits för många familjer, men framför allt för alla dem som brottas med också andra problem, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00