Det gäller bland annat skolorna - borde de öppnas helt, delvis, eller ska vi fortsätta med distansundervisning?

Alla har en åsikt om detta, var och en ser det ur sitt eget perspektiv. Barnen, föräldrarna och lärarna har gjort enorma uppoffringar och är värda allt tack.

I sammanhanget är det bra att komma ihåg varför regeringen i tiderna – en och en halv månad sen – beslöt om att övergå till distansundervisning, på basen av vilken lag och på basen av vilka myndigheters rekommendationer.

Jo, besluten i denna fråga baserar sig långt på hälsovårdsmyndigheternas sakkunnighet och bedömningar. Listan på aspekter är lång. Man har lärt sig mycket om virusets framfart och egenskaper på vägens gång. Det gäller att bedöma nuläget. Också juridiska bedömningar spelar in.

I skrivande stund finns inga beslut kring skolöppningarna. Kanske kom beslutet igår kväll, kanske kommer det idag torsdag?

Under normala förhållanden avslutas skolarbetet i sista vardagen vecka 22. Att starta upp skolverksamheten igen till det normala är inte lika behändigt som att öppna gränserna till Nyland. Förutom undervisningsbiten innehåller skolöppningen många praktiska utmaningar att beakta - skolskjutsar, mat- och städservice samt eventuella smittspridningsrestriktioner i skolbyggnaden, vilket gör det hela mera komplext. Här finns stora regionala skillnader.

Det väsentliga nu är att inte göra samma misstag som under laman i början av 1990-talet. Vi ser ännu idag många kvarlämnade spår hos barn och barnfamiljer som föll emellan då och som inte kommit tillbaka till samhället.

Det handlar om barn som sen uppväxten inte haft normala rutiner, levt på bidrag och inte kommit ut i arbetslivet samt vuxit upp i otrygga förhållanden där arbetslöshet, missbruk och våld i hemmen har kunnat vara vardag.

Vi ser liknande tendenser nu, visar rapporter från polisen och barnskyddet. Att inte slippa ut hemifrån kan vara värre för ett barn än själva coronaviruset konstaterades i Helsingin Sanomat i onsdags.

Långt över 100.000 barn lever i barnfattigdom i vårt land, familjer som lever under synnerligen knappa förhållanden.  För många barn är skolmaten en otroligt viktig del av vardagen, en varm måltid om dagen.

I det stora hela har distansundervisningen fungerat riktigt bra – över förväntan – men den passar inte alla. Speciellt de svagare eleverna kan ha det tuffare än vanligt. Stödundervisningen är därför synnerligen viktig då skolorna öppnas igen. Det handlar om jämlikhet och att hänga med.

Barns och ungas rättigheter har begränsats i stor utsträckning. Förutom att man inte kan utöva sina hobbyer och fritidsintressen normalt, så finns det också en djupare problematik. Många barn far illa på grund av ensamhet eller ångest. Vår digitala värld till trots funderar många barn nu om de har kompisar mera då samhället öppnar.

Här har vuxna ett ansvar. Lyckligtvis finns hjälp att fås via till exempel skolhälsovården och organisationer men tröskeln kan vara hög.

Vi kommer att se effekterna av coronatiden en lång tid framöver. Vi alla beslutsfattare har nu ett stort ansvar att prioritera barns och ungas bästa i beslutsfattandet – allt för att skapa dem framtidstro.

Idag infinner sig valborgsfirande och imorgon första majfirande, fast på ett annorlunda vis förstås. Jag vill tillönska alla en riktigt skön valborgshelg. Vi bryr oss och tar hand om varandra.