De offentliga finanserna

25.04.2020 kl. 08:19
I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.
Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.
Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.
Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.
Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar. Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst. Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.
Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

I riksdagen diskuterade vi i tisdags planen för de offentliga finanserna för de kommande åren. Redan nu aviseras att dessa kommer att behöva revideras när krisen övergår i ett nytt normalläge. I mitt anförande förde jag fram att våra nationella ekonomiska utmaningar kommer att vara de samma men mycket större till sin omfattning jämfört med innan pandemin.

Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. Som exempel tog jag Österbotten och att vi här är vana vid att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden trots det akuta dystra nuläget.

Vi får inte glömma att lantbrukets lönsamhetskris inte har försvunnit någonstans under pandemin och att vi även bör hantera denna kris för att trygga vår försörjningsberedskap. Det är glädjande att det verkar som att coronan har fått folk att uppskatta inhemsk mat mera och uppskatta det arbete jordbrukarna gör. Vi behöver inhemska matproducenter nu och i framtiden men det räcker inte med att det inhemska jordbruket uppskattas utan verksamheten måste också vara lönsam.

Trots att coronan ändrat på de ekonomiska realiteterna är det fortfarande viktigt att vi jobbar för ett ekonomiskt, ekologiskt, socialt och regionalt rättvist samhälle. Med de nya ekonomiska tiderna måste vi också göra en ny lägesbedömning, hitta de åtgärder som balanserar ekonomin mest effektivt och göra prioriteringar. Regeringsprogrammets grund ska vi ska inte ändra på men det är både realistiskt och ärligt att säga att vi säkert blir tvungna att prioritera bland regeringsprogrammets ambitiösa målsättningar. Jag vill understryka att det är viktigt att ingen i det här läget låser sig i något hörn utan att vi kan föra en sansad diskussion kring prioriteringarna.

Ett hett diskussionsämne under den gångna veckan har varit de stödpengar som beviljats företag för att lindra coronakrisens verkningar.  Jag vill börja med att konstatera att stödpengarna håller på att utredas och att den bild som varit ute i offentligheten inte beskriver den helhet som stöden utgör. Oberoende detta har det framkommit exempel i offentligheten som nog också fått många av oss i riksdagen att ställa oss frågande till om stöden riktats dit det största behovet finns. Målsättningen i denna akuta situation måste vara att trygga kassaflödet för de företag som tappat hela eller en betydande del av sin marknad. Tids nog när samhället öppnas upp igen behövs stimulansåtgärder. Regeringen har all orsak att korrigera kursen i hur företagen kan stödas ekonomiskt och här pågår förhandlingar som bäst.  Bland annat kan nämnas att ett stöd till barer, caféer och restauranger kommer att presenteras de närmaste dagarna.

Slutligen vill jag uppmana alla att fortsätta följa myndigheternas direktiv. Smittorisken är inte över även om nästa veckas stora diskussionsämne antagligen kommer att vara hur vi skall börja öppna upp vårt samhälle igen.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00