Den viktiga demografin

25.04.2020 kl. 07:18
Coronaviruset har dominerat riksdagsarbetet i en och en halv månads tid men det finns också andra samhällsfrågor att lyfta upp.

Det är naturligtvis viktigt att vi får information om den rådande situationen men när alla medier, inklusive sociala medier, cirkulerar kring ett och samma ämne ur olika infallsvinklar blir det lätt överväldigande för många. Jag har mött en del kommentarer i stil med, ”kan ni inte börja tala om något annat snart?”.

 

Därför tänker jag i denna kolumn ta upp ett viktigt ämne som inte varit upp så mycket den senaste månaden, nämligen den demografiska utvecklingen. Den är en synnerligen viktig pusselbit då vi så småningom ska få hjulen att börja rulla hårdare igen i vårt samhälle.

 

Tankesmedjan Magma publicerade nyligen två läsvärda rapporter i temat, Perspektiv på den demografiska utvecklingen och Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990–2040.

 

Vi står, som även framkommit tidigare, inför en verkligt stor demografisk utmaning i Norden och Europa. Faktorer som åldersstrukturer, urbanisering och växande regionala skillnader spelar in. Det sätter press på välfärdssamhället som vi så väl byggt upp och där ledstjärnan är jämlik grundläggande service åt alla medborgare.

 

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen erbjuder stora möjligheter att utveckla vårt land men det kan även skapa otrygghet och oro inför framtiden. Distansarbetet genomgår dock en slags revolution just nu, vilket i sin tur troligen minskar på arbetsresande i framtiden. Det i sin tur sparar tid, pengar, slitage på vägar och på miljön.

 

Redan innan coronaviruset slog till, men kanske speciellt nu då pandemin pågår, ser vi hur utbildningsprogram och utbildningsstigar har förändrats och kommer att förändras i samspel med framtidens arbetsmarknad. I torsdags presenterades aktuella sysselsättningssiffror och för Österbottens del innebar det rejäl ökning av permitteringar och även arbetslösas antal har vuxit med 2000 personer. Vi hoppas att det svänger snabbt.

 

Att arbetsmarknaden förändras betyder att en hel del traditionella jobb kommer att försvinna och ersättas med nya. Enligt Magmas rapport behöver den pågående utvecklingen inte nödvändigtvis vara så negativ som den ofta framställs i den offentliga debatten.

 

Nu gäller det att bara att genomföra smarta lösningar inför framtiden. Här är det viktigt att alla parter har en gemensam syn hur utbildningsbehovet och arbetsmarknaden förändras.

 

I jämförelse med andra länder är nativiteten rekordlåg här i Finland. Det är ett faktum. Trots denna negativa och dystra prognos kan man fram till år 2040 se en ökning av den svenskspråkiga befolkningen i landet som helhet, bland annat inom ÖT:s kärnområde.

 

Däremot kommer vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av en svenskspråkig be­folkning, att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal.

 

De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är ål­dersstrukturen och intern migration. Enligt Jan Saarela, professor i demografi, kommer kommuner med en ung befolkning och för­modat stor inflyttning att öka sin svenskspråkiga befolk­ning.

 

I och med den demografiska förändringen kommer den språkliga realiteten att förändras i vårt land. Här ser jag att mitt parti har också i framtiden en nyckelroll att värna om det svenska språket i Finland.

 

Oavsett om det är coronakris eller demografiska utvecklingsutmaningar är det viktigt att vi drivs av framtidstro. I tuffa tider, som dessvärre väntar, är det viktigt att vi jobbar långsiktigt tillsammans, delaktigheten är viktig.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30