Det är naturligtvis viktigt att vi får information om den rådande situationen men när alla medier, inklusive sociala medier, cirkulerar kring ett och samma ämne ur olika infallsvinklar blir det lätt överväldigande för många. Jag har mött en del kommentarer i stil med, ”kan ni inte börja tala om något annat snart?”.

Därför tänker jag i denna kolumn ta upp ett viktigt ämne som inte varit upp så mycket den senaste månaden, nämligen den demografiska utvecklingen. Den är en synnerligen viktig pusselbit då vi så småningom ska få hjulen att börja rulla hårdare igen i vårt samhälle.

Tankesmedjan Magma publicerade nyligen två läsvärda rapporter i temat, Perspektiv på den demografiska utvecklingen och Den svenskspråkiga befolkningen i Finland 1990–2040.

Vi står, som även framkommit tidigare, inför en verkligt stor demografisk utmaning i Norden och Europa. Faktorer som åldersstrukturer, urbanisering och växande regionala skillnader spelar in. Det sätter press på välfärdssamhället som vi så väl byggt upp och där ledstjärnan är jämlik grundläggande service åt alla medborgare.

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen erbjuder stora möjligheter att utveckla vårt land men det kan även skapa otrygghet och oro inför framtiden. Distansarbetet genomgår dock en slags revolution just nu, vilket i sin tur troligen minskar på arbetsresande i framtiden. Det i sin tur sparar tid, pengar, slitage på vägar och på miljön.

Redan innan coronaviruset slog till, men kanske speciellt nu då pandemin pågår, ser vi hur utbildningsprogram och utbildningsstigar har förändrats och kommer att förändras i samspel med framtidens arbetsmarknad. I torsdags presenterades aktuella sysselsättningssiffror och för Österbottens del innebar det rejäl ökning av permitteringar och även arbetslösas antal har vuxit med 2000 personer. Vi hoppas att det svänger snabbt.

Att arbetsmarknaden förändras betyder att en hel del traditionella jobb kommer att försvinna och ersättas med nya. Enligt Magmas rapport behöver den pågående utvecklingen inte nödvändigtvis vara så negativ som den ofta framställs i den offentliga debatten.

Nu gäller det att bara att genomföra smarta lösningar inför framtiden. Här är det viktigt att alla parter har en gemensam syn hur utbildningsbehovet och arbetsmarknaden förändras.

I jämförelse med andra länder är nativiteten rekordlåg här i Finland. Det är ett faktum. Trots denna negativa och dystra prognos kan man fram till år 2040 se en ökning av den svenskspråkiga befolkningen i landet som helhet, bland annat inom ÖT:s kärnområde.

Däremot kommer vissa mindre orter, som historiskt sett har dominerats av en svenskspråkig be­folkning, att uppleva en nedgång i sitt befolkningstal.

De främsta orsakerna till förändringarna i kommunernas befolkningstal är ål­dersstrukturen och intern migration. Enligt Jan Saarela, professor i demografi, kommer kommuner med en ung befolkning och för­modat stor inflyttning att öka sin svenskspråkiga befolk­ning.

I och med den demografiska förändringen kommer den språkliga realiteten att förändras i vårt land. Här ser jag att mitt parti har också i framtiden en nyckelroll att värna om det svenska språket i Finland.

Oavsett om det är coronakris eller demografiska utvecklingsutmaningar är det viktigt att vi drivs av framtidstro. I tuffa tider, som dessvärre väntar, är det viktigt att vi jobbar långsiktigt tillsammans, delaktigheten är viktig.