Planen för de offentliga finanserna för 2021-2024

21.04.2020 kl. 15:00
Gruppanförande 21.4.2020, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Det ska sägas genast från början. Planen för de offentliga finanserna är krass läsning. Den har uppdaterats nu mitt under pågående coronavirusepidemi då samhällsekonomin dyker till följd av att det råder undantagsförhållanden i Finland. De reserver vi har, sätts nu in för att rädda företag, företagare och arbetsplatser, stöda permitterade och familjer som tvingas ta ledigt från jobbet utan lön.

Det betyder att alla tidigare ramar för år 2020 sprängs i den massiva räddningsoperation som pågår. Som det står i JTS-planen kommer underskottet i de offentliga finanserna att öka 2020 med helt osannolika 14 miljarder euro till sammanlagt 16,6 miljarder euro.

Och det blir också tvärstopp i den positiva utveckling som vi sett de senaste åren då Finland långsamt har kunnat minska på den offentliga skulden. I år ökar skuldkvoten drastiskt och stiger med nästan 10 procentenheter, till närmare 70 procent av BNP.

Före krisen lyckades regeringen höja sysselsättningsgraden och målet var entydigt att klättra upp till en sysselsättningsgrad på minst 75 procent. Till följd av krisen är prognosen nu att antalet sysselsatta minskar år 2020 med två procentenheter och sjunker till drygt 71 procent.

Allt det här är realistiskt att öppet konstatera.

SFP och Svenska riksdagsgruppen tvivlar ändå inte en stund på Finlands möjligheter att komma igen efter epidemikrisen, som ju hela världen kämpar med.

Men nu måste vi mycket tydligare än förr fokusera på vad vårt samhälle behöver för att komma på rätt köl igen. Vi måste också fråga oss vad vi har lärt oss av coronakrisen – den som tyvärr ännu inte alls är slut. Från tunga månader av isolering kan vi kanske ta med oss lärdomar som gör att livet kan bli bättre efter krisen?

Jag vill peka på flera goda saker.

Vi har sett sjukvårdspersonalen fungera med stor kompetens och en outtröttlig inställning. De förtjänar all uppmuntran och ett stort tack – inte bara i andlig mening.

Vi har de senaste veckorna sett hur familjerna och lärarna tänjt sig till fantastiska prestationer för att digitalt sköta barnens skolgång. Vi har på arbetsplatserna sett helt nya sätt att samarbeta och hur det också kan ske på distans. Vi har sett en politisk krismedvetenhet och en större ömsesidig respekt. Vi har sett arbetsmarknadsorganisationerna och Finlands företagare söka gemensamma lösningar. Vi har sett pressade småföretagare hitta nya innovativa grepp.

 

Allt det här positiva behöver vi ta med oss nu när vi söker exit – en hållbar väg ut från den här krisen. Och exitlösningar behövs nu. Stegvis måste samhället och samhällsekonomin börja fungera på nytt.

Politiskt har våren handlat om att rikta betydande tilläggsbudgeter – den tredje kommer i maj – för att hantera den akuta krisen.Ihöst gäller det för regeringen i budgetförhandlingarna att hitta de åtgärder som balanserar ekonomin. Alla inser att det inte kommer att bli lätt – men här är SFP och Svenska riksdagsgruppen beredd att ta ansvar, även för svåra beslut.

Bara med stark reformvilja klarar vi av de stora utmaningar som finns. Och här vill jag säga: arbetsmarknadsparterna och företagarna, fortsätt er dialog. Låt oss reformera arbetslivet, enas om regler för lokala avtal, så att vi kan skapa flera arbetsplatser. Och samtidigt förbättra välmåendet i arbetslivet.

Ett centralt åtgärdspaket är givetvis familjeledighetsreformen som ökar jämställdheten och stärker framtidstron – det är viktigt nu.

Coronakrisen visar behovet av fungerande sjuk- och hälsovård

i alla våra landskap. Nu är inte läge att skära ned på hälsovårdens resurser. Vi behöver en social- och hälsovårdsreform. Finansieringen måste vara rättvis, och får inte försämra mänskors möjlighet till vård och omsorg.

Trots coronaepidemin har de huvudsakliga målen för den ekonomiska politiken för statsminister Marins regering har inte ändrat – linjen är socialt, klimatmässigt och ekonomiskt hållbar.

Inom EU kommer man att försöka få fart på hjulen genom att satsa på att försnabba den gröna omställningar och investeringar i Green Deal. Som ett litet exportberoende land med högtstående kunnande inom energi- och miljöteknologi har vi alla möjligheter att haka på.

Särskilt nu behöver vi satsningarna på utbildning och forskning, och fokusering på att skapa nya arbetsplatser.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35