Rättsstaten en självklarhet också i kristider

18.04.2020 kl. 06:51
Hanteringen av coronasituationen har under den senaste tiden tagit så gott som all tid i riksdagen, med tillfälliga lagar och förordningar som behandlats i snabb takt.

Undantagsförhållanden kräver snabba och mycket exceptionella ekonomiska grepp. Regeringen har i veckan gett sin andra tilläggsbudget på kort tid och den är rekordstor. Den innehåller en bred blandning av tilläggsanslag för olika ändamål. Bland annat finns det tilläggsanslag för anskaffning av skyddsutrustningar och stöd till kultur, idrott och ungdomsarbete. Regeringen introducerar också en alldeles ny tillfällig stödform som hjälper familjer som varit tvungna att vara borta från arbetet utan lön. Vill ge speciell en eloge åt regeringen för detta.

Många företagare befinner sig nu i en akut oerhört svår situation. Det är nödvändigt att vi gör allt för att rädda finländska företag och arbetsplatser. I sin tilläggsbudget ökar regeringen stödet för att trygga företagsverksamheten med cirka en miljard.

Också företagsamheten på landsbygden och fiskerinäringen får extra tillfälligt stöd. Pälsnäringen som helhet var de som först märkte pandemins effekter, och en del av medlen bör nu styras dit. Vi har livsmedelsproducenter, livsmedelsförädlare, gårdsturismföretag med flera som helt tappat sin marknad som en följd av de förbud och begränsningar som nu råder. Även här krävs insatser. I dessa sammanhang har jag påpekat att jordbrukarnas lönsamhetskris inte försvunnit under pandemin, även denna kris bör vi hantera för att trygga vår försörjningsberedskap.

Nu har vår förvaltning en stor utmaning att utan att ge avkall på tjänstemannaansvaret snabbt och smidigt se till att medlen når de behövande. Här behövs en stor förståelse för situationen hos såväl sökande som myndigheterna.

Både den privata och den offentliga ekonomin kommer att se annorlunda ut efter pandemin än vad den gjorde innan. Återhämtningen innehåller såväl allvarliga hot som stora möjligheter för ekonomin. Mycket beror på hur vi omställer oss från kris till det nya normalläget. Vid en hållbar omställning bör företag, arbetsplatser och vår grundläggande grundtrygghet ligga i centrum. Vi ska förstå situationens allvar men inte låta oss fall in i pessimism utan visa handlingskraft. I Österbotten är vi vana att använda vår företagaranda till att hitta nya lösningar och nya utvägar. Vi kan se med tillförsikt på framtiden.

Finland har en balanserad hantering av coronasituationen med en regering som reagerar och agerar. Också i undantagstillstånd följer regeringen vår grundlag och övrig gällande lagstiftning, inte ens i kristider får vi ge avkall på rättsstatsprincipen. Isoleringen av Nyland upphävdes med omedelbar verkan i onsdags efter att regeringen bedömde att det inte finns någon rättslig grund att fortsätta begränsa rörligheten. Demokratin och rättsstaten är inte något som är gångbart enbart i festtal. För mig personligen och SFP är detta en självklarhet också i kristider.

I takt med att pandemin framskrider märker jag att allt fler av oss blir ”amatörepidemiologer”. Vi följer med hur andra länder gör och utvecklingen där. Våra egna experter och myndigheter är de som känner till våra nationella förhållanden bäst så vi ska fortsätta följa deras råd och anvisningar. Slutligen ett stort tack och stöd till vår kunniga vårdpersonal på alla nivåer som dagligen i sitt arbete hanterar den medicinska utmaningen.   

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35