Gemensam kamp mot viruset

18.04.2020 kl. 06:53
Gemensam kamp mot viruset

De senaste veckorna har för mig och regeringen präglats av en sak – coronaviruset. En osynlig fiende som påverkar hela vår värld, samtidigt.

 

Olika länder har valt att angripa Covid-19 viruset på olika sätt, och varje land har naturligtvis rätt att bestämma över sitt sätt att hantera krisen. Vem som valt rätt strategi är för tidigt att säga. Ingen vet exakt hur detta virus beter sig. Men det är viktigt att följa med utvecklingen i andra länder och ta lärdom.

 

Här i Finland har regeringen valt att lyssna noga på sakkunniga och fatta beslut på basis av de rekommendationer som hälsovårdsexperterna ger. Som justitieminister har jag varit noga med att poängtera att regeringen inte får använda mera maktbefogenheter än nödvändigt då det gäller att göra inskränkningar i medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Trots att vi lever i undantagsförhållanden och har tagit beredskapslagen i bruk, så måste vi genomgående värna om demokratin och rättsstatsprincipen. Det är under kriser som samhällets grundstenar testas som mest. I vårt goda land, där vi för tillfället inte har en högljudd grundrättighetsopposition, måste regeringen klara av att vara självkritisk och använda sin makt ansvarsfullt.

 

Denna vecka har vi fattat beslut om att öppna den nyländska gränsen. Varför, har man på visst håll i Österbotten frågat sig. Jo, saken var juridiskt fullständigt klar. THL och social- och hälsovårdsministeriet konstaterade inför regeringen i tisdags, att utvecklingen av smittspridningen i Finland nu är sådan att det inte längre finns ett nödvändigt behov att hålla Nyland isolerat. Coronaviruset finns härefter i hela landet och intensivvårdskapaciteten ser ut att räcka till. Situationen har märkbart förändrats från då beslutet om att isolera Nyland fattades.

 

Beredskapslagens stadganden om begränsning av rörelsefriheten kan inte tillämpas enbart för att man anser att det vore bra, det måste vara absolut nödvändigt. Det är något som också grundlagsutskottet och justitiekanslern påtalat. Grundlagsutskottet har också slagit fast att regeringen omedelbart måste avskaffa begränsningarna om det sker förändringar som innebär att de inte mera är nödvändiga. Eftersom THL och social- och hälsovårdsministeriets expertis inför regeringen bekräftade att dessa kriterier inte mera fylls, och JK tydligt uttalade att kraven för begränsning därmed inte mera uppfylls, fanns det inga andra alternativ än att häva Nylands isolering omedelbart. Inte ifall vi ännu vill kalla oss en rättsstat, och det vill vi. 

 

Men nu gäller det att komma ihåg att vi fortfarande ska följa alla de regler och rekommendationer som getts. Regeringen uppmanar alla att inte åka ut till sommarstugan och belasta ett annat landskaps hälsovård ifall man blir sjuk. Det gäller alltså att undvika onödiga resor inom landet, fortsätta undvika närkontakt och hålla sig hemma. När man rör på sig utomhus ska man ha ordentlig distans till andra. Våra äldre och de som hör till någon riskgrupp kan vi skydda bäst just på det sättet. Det är också för att vi finländare varit bra på att följa reglerna, som vi nu kan se att smittkurvan i vårt land är i en helt egen klass jämfört med exempelvis våra nordiska grannar. Men kampen är inte över.

 

I Finland funderar vi nu också hur länge begränsningarna behövs och hur vi tar oss ur den här krisen. Ingen av oss har en kristallkula där vi kan sia framtiden men vi måste ändå fundera på de långvariga effekterna. Regeringen har tillsatt en sakkunniggrupp som ska komma med förslag till en Exit-plan. Det gäller att hålla ut - tillsammans!

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00