Behovet av att veta vad som sker

17.04.2020 kl. 07:17

Jag försöker bekämpa ett trängande behov att ständigt vara uppkopplad till senaste nyhetsflödet, så att Corona-ångesten inte skall sluka hela livet. Det är nästan omöjligt. Behovet av att veta vad som sker, hos oss och ute i världen, övervinner.

 

WhatsApp-grupper och möten på nätet möjliggör att arbetet fortsätter och att diskussioner förs mellan de närmaste kollegerna även utanför riksdagen - min digi-kompetens har fått ett lyft! Tidtabellerna har varit snabba, men de olika plattformarna har gett möjligheter att medverka i beredningen av besluten. Men innerst inne i mig gnager ändå den stora olusten, ångesten av att någonting helt obehärskat håller på att ske i vår värld. Och insikten av, att vi trots allt inte har så väldigt bra redskap, som människor och samhällen, att hantera de svåra beslut vi står inför.

 

Vi har ställts inför en situation som krävt dramatiska beslut som begränsar våra grundläggande rättigheter, för att stoppa virusets framfart och rädda liv. Vi har stängt skolor, museer och bibliotek, restauranger och caféer samt ingripit i rörelsefriheten med att utlysa rörelseförbud ut ifrån och in till Nyland. Det normala livet har avstannat, många människor har blivit utan jobb samtidigt som många företag har förlorat sin verksamhet från en dag till en annan.

 

Vad en ensam riksdagsledamot kan göra, är att lyssna på landets främsta hälsovårds- och grundlagsexperter och lita på att grundlagsutskottet noggrant granskar och analyserar regeringens beslut och endast begränsar våra grundläggande fri- och rättigheter då det är alldeles nödvändigt.

 

Det är viktigt att vi för en diskussion nu, men även efteråt, kring behovet av undantagstillstånd och de olika begränsningarna i våra grundläggande fri- och rättigheter. Först efteråt, kommer vi att vara bättre utrustade för att bedöma ifall våra beslutsprocesser varit tillräckligt noggranna och förmått göra tillräckliga avvägningar för att bedöma nyttan och skadan av begränsningarna under undantagstid.

 

Häromveckan påminde Jukka Kekkonen, professor i rättshistoria, i Helsingin Sanomat att det under tider av undantagstillstånd är viktigt att värna om grund- och människorättigheterna mer än vanligt. Han påpekar att många i den politiska debatten efterlyser allt hårdare åtgärder och man ropar att regeringen handlar alltför långsamt. Verkningarna av coronaviruset är trots allt såpass osäkra, att ingen med säkerhet veta vad som skulle vara den optimala politiken.

 

Det är viktigt att fortsätta diskussionen även i livet under undantag. Åtminstone för mig ter sig de hårda förbuden, de stora förändringarna och nedstängningen av det sociala livet svåra att tåla, även med vetskap om att vi har gjort detta med de bästa intentioner av att rädda så många liv som det bara är möjligt.

 

De digitala plattformarna erbjuder fantastiska möjligheter socialt, också nu i en tid av fysisk distans. Vi kan upprätthålla levande kontakter mellan familj och vänner var vi än befinner oss. Middagar och fester, tips för hempyssel, söta nallar i fönster - allt stärker känslan av att vara med om detta tillsammans och ger mig en känsla av att inte vara ensam.   

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30