Nordiskt samarbete även i COVID-19-krisen

07.04.2020 kl. 16:05
Regeringen beslutade idag att förlänga tiden för beslutet om tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna till Sverige och Norge samt om begränsning av trafiken.

I fortsättningen tillåts fortfarande den mest nödvändiga pendeltrafiken och alla som anländer till Finland är skyldiga att följa finska hälsomyndigheternas anvisningar. Det här är nödvändigt för att dämpa smittspridningen så att sjukvårdskapaciteten i norra Finland räcker till.
 
- Som nordisk samarbetsminister är det viktigt för mig att värna om det  nordiska samarbetet även i undantagstider. Trafiken mellan Sverige och Finland i norr är nu begränsad, men gränsen är inte och har aldrig varit helt stängd. Lösningarna och begränsningarna för dem som rör sig över gränsen är gjorda i samförstånd med Sverige och Norge och det är viktigt att vi verkar tillsammans, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. 
 
- Som ett resultat av genuint nordiskt samarbetet är Sverige och Finland överens om vilka försiktighetsåtgärder som måste vidtas och dessutom har Sverige nu förbundit sig till att sjukvårdskapaciteten i Norrbottens län, inklusive intensivvård, vid behov också ska kunna användas för vård av finländska patienter.
 
- År 2021 tar Finland över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Jag är mån om att COVID-19-krisen senast då analyseras ur en samnordisk synvinkel. Vi måste dels se till att få bort eventuella nya gränshinder som uppstått, men också se över hur vi kan fördjupa och stärka samarbetet för att möta framtida utmaningar. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00