Vår gemensamma kamp ger resultat

04.04.2020 kl. 08:36
Måndagen den 16 mars konstaterade regeringen i samråd med presidenten att undantagsförhållanden råder i Finland.

För första gången någonsin under fredstid. Jag trodde aldrig att jag som minister skulle behöva yttra dessa ord. Men coronaviruset har snabbt skapat en kris i vårt land som ingen kunnat ana på förhand.

Regeringen har agerat snabbt och målmedvetet och riksdagen har sagt ja till att ta i bruk beredskapslagen. För att effektivt kunna bromsa coronavirusets framfart har vi varit tvungna att göra inskränkningar i människors friheter och rättigheter. 

De beslut som gjorts påverkar allas vår vardag. De påverkar de rättigheter vi normalt tar för givna. Och ibland kan det kännas tungt.

Men vi ska minnas att vi gör allt det här för att rädda liv. Vi gör det för att bromsa smittspridningen och för att se till att vårt hälsovårdssystem inte överbelastas med för många patienter som har behov av intensivvård samtidigt.

Därför gäller det för oss alla att anstränga oss och göra vårt yttersta för att följa de rekommendationer som nu ges. Ju bättre vi gör det tillsammans, desto bättre tar vi oss ur den här mardrömmen.

Det är också viktigt att minnas att inskränkningar i grundläggande rättigheter inte får ske lättvindigt. Regeringen får inte missbruka sin makt i undantagsförhållanden.

Om en begränsning inte längre behövs för att skydda befolkningens rätt till liv och hälsa, så ska den omedelbart upphävas. 

THL:s statistik visar nu att regeringens åtgärder har bitit. Vi är på väg åt rätt håll när det gäller antalet smittade. Det är bra.

Klart är ändå att den här krisen kommer att få allvarliga konsekvenser. Både för vår ekonomi och för många individer. Det gäller ensamförsörjaren som blir utan jobb. Eller egenföretagaren vars kunder nu lyser med sin frånvaro. Det gäller turistbranschen där plötsligt inga kunder finns, och många fler. 

Regeringen har redan fattat beslut om ett massivt stödpaket på 15 miljarder euro till våra företag. I fredags kunde jag presentera flera åtgärder som vi på justitieministeriet planerar för att underlätta den ekonomiska situationen för såväl företagare som privatpersoner.

Vi vill att så många företag som möjligt ska klara sig genom krisen. Vi vill rädda arbetsplatser. Därför begränsas fordringsägarens rätt att yrka på konkurs om ett företags betalningssvårigheter är tillfälliga. 

Regeringen kommer att förbjuda direkt marknadsföring av snabblån. Snabblåneföretag ska inte kunna skicka direkta meddelanden till dig och locka med lån som i praktiken blir svåra att betala tillbaka.

Dessutom ska vi sänka den högsta räntan på snabblån från nuvarande 20 procent till 10 procent. Vi underlättar situationen för personer som befinner sig i utsökning. Nu ska man lättare kunna söka om amorteringsfria månader och få längre betalningstider. 

Slutligen vill jag rikta mitt varmaste tack till er alla för det ni hittills gjort för att bromsa denna epidemi. I hemmen, på arbetsplatserna, på våra äldreboenden med mera. Jag vet att det innebär påfrestande förändringar för väldigt många, men det goda är att det nu ger resultat.

Den dagen kommer då skolorna är öppna och du kan hälsa på mormor och morfar. Då vi kan krama om varandra och fira att vi tillsammans klarade oss igenom det här. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35