Kolumn

På EU-uppdrag i USA

13.12.2019 kl. 10:12

För dryg en vecka sedan ledde jag EU:s justitieministerrådsmöte i Bryssel. Mitt under mötet fick jag en lapp av min medarbetare där det stod att statsminister Rinne har avgått.

Jag förde diskussionen om brottsoffrens ställning till slut och berättade därefter för mina kolleger vad som hänt på hemmaplan. Jag fortsatte med att säga att jag ändå kommer att leda det här mötet till slut, och att det inte finns någon orsak till oro.

Veckan som följde var hektisk. Det stod snabbt klart att fempartiregeringen ville fortsätta, dock med ny statsminister. På söndag följde regeringsförhandlingar och på kvällen valde SDP statsministerkandidat i en jämn omröstning, där Sanna Marin blev vald. På tisdag utnämnde presidenten en ny regering. Den stora nyheten var att regeringen nu leds av fem kvinnor och världens yngsta statsminister.

När jag utnämndes till justitieminister, min fjärde gång, befann jag mig faktiskt inte i Helsingfors, utan i Washington DC. Jag åt frukost och följde händelserna i hemlandet online. Jag var i USA för att representera hela EU vid justitieministermötet mellan EU och USA, ett möte som hade planerats redan i många månader.

Eftersom det var ett ovanligt läge bad jag om ett utlåtande av justitiekanslern om jag kunde åka. Svaret från JK var mycket talande. Man kan bli utnämnd till minister i sin frånvaro om man svurit ministereden. Därtill konstaterade JK att det är i fosterlandets intresse att Finland representeras på ministernivå på det här viktiga mötet där jag samtidigt representerar hela EU. På söndag kväll bestämde jag mig för att åka.

Här i USA har jag haft ett fullt schema. I Washington DC har jag bl.a. besökt Världsbanken, ett fängelse, träffat en kongressledamot och lokala beslutsfattare samt besökt Högsta domstolen. Det sistnämnda var nästan som ur en film. När jag steg in i domare Breyers arbetsrum hade han brasan tänd och välkomnade oss med öppna armar. Hans huvudsakliga budskap var att vi måste känna till historien för att kunna förstå vår nutid och demokratin. Han frågade mig hur det kommer sig att det finns ett svenskt parti i Finland och jag fick en gyllene möjlighet att berätta för honom om landets tvåspråkighet.

Ett annat viktigt möte var mötet med USA:s justitieminister William Barr. Barr och jag diskuterade allt från valpåverkan till dödstraff. Jag lyfte upp vikten av ett fungerade transatlantiskt samarbete och hur betydelsefullt det är att vi jobbar tillsammans. Barr höll med om att samarbete behövs och att vi har många gemensamma utmaningar att söka lösningar på. Jag bjöd även in honom till Finland. Han sade att han gärna kommer på besök. Naturligtvis fick han också veta att i Österbotten, därifrån jag är hemma, gör vi världens finaste segelbåtar.

På mötet mellan EU och USA fortsatte diskussionerna. Tillsammans med bl.a. justitieminister Barr och EU-kommissionär Didier Reynders, diskuterade vi bl.a. rättsligt samarbete i cyberspace, hybridhot och utmaningarna med kryptering på nätet när det gäller bevisupptagning.

För att återgå till regeringsbildningen och läget hemma. Frågan på allas läppar här i USA har varit vår nya regering som leds av fem kvinnor och världens yngsta statsminister. Jag har fått frågor och beröm på alla ställen jag besökt, från fängelset till Högsta domstolen. Det är en stor sak för Finland och något vi ska vara riktigt stolta över. Varma julhälsningar från Boulder, Colorado där jag i skrivande stund är för att diskutera ursprungsbefolkningens rättigheter.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35