Fler människor ska få jobb

25.01.2020 kl. 10:11
Det har knappast undgått någon att regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent är helt central under denna regeringsperiod.

Regeringen kommer att göra stora satsningar på framtiden, genom utbildning, infrastruktursatsningar och innovativ klimatpolitik. Vi vill att 60 000 fler personer ska komma in i arbetslivet före utgången av 2023. Därför ska det i höst finnas beslut som innebär 30 000 nya arbetstillfällen.

 

Det är viktigt att människor och jobb matchar. Vi vet att det finns företag i vår region som har svårt att hitta arbetstagare. Det måste vi göra något åt. Samtidigt finns nu fler öppna jobb ,över 60.000, än någonsin tidigare. Vi har också ett problem, då människor inte vill flytta inom landet exempelvis tvåhundra kilometer för ett jobb, samtidigt som vi inte låter människor som är villiga att flytta tvåtusen km för att få jobb, göra det.  SFP:s linje är att på sikt slopa den s.k. behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Regeringen har lovat försnabba tillståndsprocesserna, och det är en god början. Företagen vet själv bäst vilken arbetskraft de behöver och tillstånden måste gå att få snabbare än idag.

 

För att nå de sysselsättningsmål vi satt måste det satsas på flera olika områden. En fråga av den här kalibern har inte en lösning, utan det krävs en verktygsback med många olika åtgärder. I jämförelse med Sverige har vi i Finland i ålderskategorin 55 till 64-åringar 12,5 procentenheter färre personer i jobb. Här kan vi göra mycket mer. För att få fler 55 år fyllda i jobb är det bl.a. viktigt att satsa på folkhälsan,  välmåendet och orken i arbetslivet. Men det handlar också om attitydförändring. Äldre bör behandlas lika som alla andra arbetstagare.

Finlands styrka har alltid varit en god utbildningsnivå och kvalitativ utbildning. Vår skola hör till toppen i världen. En välutbildad befolkning skapar också nya jobb. Forskning och innovationer behövs, men även mindre teoretiska yrken gynnas av en utbildad befolkning. Samtidigt ger jämlik dagvård, skola och utbildning överlag bättre förutsättningar för alla finländare att hitta sin plats i samhället och på arbetsmarknaden. Det ska kontinuerligt finnas goda möjligheter att fortbilda sig och sadla om till ett nytt yrke, då arbetslivet förändras i snabb takt.

Vi vet att Österbotten just nu är bäst i landet då det gäller sysselsättning. Vi har redan nått 75 procent. Kan vi nå en hög sysselsättningsgrad här i Österbotten, så borde vi kunna  göra det i hela landet. Just nu är arbetslösheten 6,7% i Jakobstad, 7,1% i Karleby, 3,0% i Kronoby, 2,1% i Larsmo, 1,9% i Pedersöre och 2,7% i Nykarleby. Österbotten har den lägsta arbetslöshetsprocenten i hela landet (bortsett från Åland) 5,7%, då genomsnittet i hela landet är 8,7%. Men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det bakom varje siffra och procent finns en människa med en individuell historia, en familj och med framtidsdrömmar. Med en politik där människan är i centrum går vi mot en bättre framtid.

I veckan hade vi SFP:s ministergrupps midvintermöte som i år gick av stapeln i Borgå. Än en gång förde jag och min ministerkollega Thomas Blomqvist fram hur viktigt det är för våra regioner att kommunikationerna är i skick. Goda tågförbindelser, vägar, hamnar och flygfält garanterar tillgänglighet. Det är livsviktigt för företagen, men också för var och en av oss. Man ska kunna bo, leva och arbeta, inte bara i de stora städerna. Regioner som Jakobstads - och Karlebyregionen med stark export och ett starkt näringsliv är här inget undantag. Tvärtom. Och naturligtvis behövs också bra tidtabeller för såväl tåg som flyg.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00