Demokratin och rättsstaten får aldrig tas för givna!

15.02.2020 kl. 10:08
När jag för snart nio år sedan blev justitieminister för första gången så såg Europa annorlunda ut än idag. Det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Då kunde nog ingen av oss föreställa den riktning som många länder i Europa skulle komma att ta de närmaste åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Mycket låg i bakgrunden. Polen och Ungern utreds av kommissionen för brott mot rättsstatsprincipen, högerpopulister har haft framgångar i många val runt om i EU o.s.v. Men det var också något mer – en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där, att det finns krafter som gör allt för att stöda den utvecklingen och skapa kaos i EU. Vi måste gemensamt agera för att motverka detta. Ju svagare EU är desto mindre blir dess inflytande globalt - och tvärtom. 

Rättsstatsprincipen är tillsammans med respekten för de mänskliga rättigheterna en av hörnstenarna i vårt västerländska demokratiska samhälle. Det betyder att den offentliga makten är bunden till lag vilket förhindrar godtycklighet i beslutsfattandet. Var och en ska kunna lita på att han eller hon får sitt ärende behandlat vid en oberoende domstol som inte är underställd utomstående styrning och som inte är beroende av vilken politisk regeringskoalition som råkar sitta vid makten.

Att försvara och stärka rättsstaten var en av Finlands viktigaste prioriteringar under vårt EU-ordförandeskap senaste år. Detta arbete fortsätter vi med. När samhällets hörnsten, rättsstatsprincipen, är stark har samhället bättre förutsättningar att möta prövningar av olika slag. Därför är det viktigt att fortsätta jobba för att mänskor ska ha en stark tilltro till våra institutioner, såsom t.ex. polisen och domstolarna. Därför är det också viktigt att motarbeta korruption.

Samtidigt får vi inte vara döva för signalerna i samhället. Vi måste kunna svara på den oro som finns bland människor.  Vi måste kunna föra en saklig debatt och ge svar på svåra frågor. Vi ska inte ge onödigt utrymme för populister men vi får inte heller undvika debatt. Det finns sällan enkla svar på svåra frågor.

Tillsammans kan vi arbeta för att skapa ett ännu starkare EU som klart stöder upp rättsstatsprincipen i de enskilda medlemsländerna. Vi har en gemensam värdegrund i Europa. Den är värd att jobba för varje dag.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00