Äldre, familjerna och klimatet i fokus

14.02.2020 kl. 10:07
Svenska folkpartiet gick till riksdagsval med flera tydliga mål. Vi talade bland annat för fler händer i äldrevården, en reform av familjeledigheterna som skulle innebära en större flexibilitet för föräldrarna, och för en vettig klimatpolitik som sporrar till klimatsmarta investeringar och stöder en hållbar livsstil.

Nu levererar vi!

År 2020 har börjat med en rivstart för den nya regeringen. Riksdagens vårsession hade inte ens inletts innan vi förra veckan presenterade vår vägkarta för ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Bland annat skapar vi en klimatfond, sänker industrins elskatt och satsar på skogsbruket. Dessa åtgärder är viktiga steg i rätt riktning. Med hjälp av klimatfonden vill regeringen hjälpa vårt näringsliv och vår industri att göra omställningar som leder till mindre koldioxidutsläpp i produktionen.

Den sänkta elskatten är ett konkret exempel på klimatpolitik som gynnar företagens konkurrenskraft och stärker vår ekonomi. Hittills har Finlands elskatt då det gäller den s.k. andra skatteklassen, legat klart över EU:s miniminivå. Exempelvis Sverige har sänkt sin elskatt för ett antal år sedan. Den sänkning vi nu beslutit göra betyder helt enkelt att det blir förmånligare för finländska företag att producera samtidigt som det sporrar till miljövänligare alternativ i produktionen. Det här är företagen förtjänta av och det här beslutet har näringslivet väntat på.

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Därför är det naturligt att vi börjar bygga upp möjligheter att förnya våra bilar på ett klimatsmart sätt. Ingen kommer att förbjuda diesel- eller bensinbilar, men vi behöver flera hållbara alternativ till nuvarande drivmedel. Att främja biogasen är oerhört viktigt och det gör vi. Det kommer också att behövas tanknings- och laddningsstationer för såväl biogas som el- och hybridbilar och det här nätet vill vi också bygga ut.

Ett annat för hela regeringsperioden och framtiden viktigt beslut gäller förbättrandet av äldrevården. Regeringen har nu gett ett lagförslag till riksdagen som i framtiden kommer att innebära fler händer i äldrevården. Senast den 1 april 2023 ska det finnas minst 7 vårdare per 10 äldre i dygnet runt vården. Beslutet innebär att vi stärker kvaliteten på äldrevården och underlättar vårdarnas arbetsbörda. Vårdarna måste få tid att utföra sitt arbete och de ska kunna finnas till för de äldre. Samtidigt ökar beslutet trygghetskänslan för de äldre. Jag är oerhört glad för detta beslut!

För att nå upp till den nivå vi slagit fast behövs det naturligtvis fler vårdare än det finns idag. Därför satsar vi också på utbildning. För regeringen och för SFP är en god äldrevård en så viktig fråga att vi är beredda att göra den här satsningen väl medvetna om att det också kostar. Det handlar om att prioritera och vi vill förbättra äldrevården. Samtidigt är det viktigt att säga, att också hemvården är viktig och att den också behöver satsningar.

SFP har länge velat se en reform av familjeledigheterna. Nu har regeringen också levererat på denna punkt och presenterat en ny familjeledighetsmodell. Modellen förbättrar familjernas valmöjligheter. Mamman får en månad före barnets födsel, sedan får vardera föräldern en egen 7 månaders period, av vilken man kan ge upp till 3 månader till den andra föräldern. Ensamstående föräldrar får hela 15 månader. Reformen innebär att pappor kommer att ha en bättre möjlighet än idag att stanna hemma med sina barn. Föräldrarna får nu också fler månader än tidigare att dela mellan sig och modellen ger familjerna mer flexibilitet. Framförallt är det nu upp till föräldrarna själva att välja hur de vill dela upp ledigheten. Valfriheten gör att varje familj kan anpassa modellen efter eget behov, men jag hoppas också att fler pappor kommer att stanna hemma längre med sina barn. Mera flexibilitet och valmöjligheter för familjerna är oerhört viktigt, liksom målet att stärka jämställdheten!

För att kunna genomföra alla goda mål som regeringen har, är det a och o med en höjd sysselsättning. Regeringens målsättning under perioden är en sysselsättning på 75% och 60 000 nya arbetstillfällen. I augusti ska vi fatta beslut som leder till 30 000 eller hälften av de arbetstillfällena. Inget enskilt beslut räcker till det, utan istället måste vi komma överens om en mängd olika åtgärder som tillsammans höjer sysselsättningen. Det här är den viktigaste politiska frågan under den kommande våren och sommaren.

Regeringen Marin, som faktiskt bara hunnit sitta i två månader, har beskyllts för att inte leverera resultat. De senaste veckorna visar att den kritiken är obefogad. Visst kan det verka som om besluten tar sin tid att fatta. Men stora beslut behöver beredas ordentligt, experter ska höras och diskussioner föras för att komma fram till gemensamma överenskommelser som är möjligast bra och sedan håller.

Denna regering levererar resultat. Det är jag glad över.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00