Äldre, familjerna och klimatet i fokus

14.02.2020 kl. 10:07
Svenska folkpartiet gick till riksdagsval med flera tydliga mål. Vi talade bland annat för fler händer i äldrevården, en reform av familjeledigheterna som skulle innebära en större flexibilitet för föräldrarna, och för en vettig klimatpolitik som sporrar till klimatsmarta investeringar och stöder en hållbar livsstil.

Nu levererar vi!

År 2020 har börjat med en rivstart för den nya regeringen. Riksdagens vårsession hade inte ens inletts innan vi förra veckan presenterade vår vägkarta för ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Bland annat skapar vi en klimatfond, sänker industrins elskatt och satsar på skogsbruket. Dessa åtgärder är viktiga steg i rätt riktning. Med hjälp av klimatfonden vill regeringen hjälpa vårt näringsliv och vår industri att göra omställningar som leder till mindre koldioxidutsläpp i produktionen.

Den sänkta elskatten är ett konkret exempel på klimatpolitik som gynnar företagens konkurrenskraft och stärker vår ekonomi. Hittills har Finlands elskatt då det gäller den s.k. andra skatteklassen, legat klart över EU:s miniminivå. Exempelvis Sverige har sänkt sin elskatt för ett antal år sedan. Den sänkning vi nu beslutit göra betyder helt enkelt att det blir förmånligare för finländska företag att producera samtidigt som det sporrar till miljövänligare alternativ i produktionen. Det här är företagen förtjänta av och det här beslutet har näringslivet väntat på.

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Därför är det naturligt att vi börjar bygga upp möjligheter att förnya våra bilar på ett klimatsmart sätt. Ingen kommer att förbjuda diesel- eller bensinbilar, men vi behöver flera hållbara alternativ till nuvarande drivmedel. Att främja biogasen är oerhört viktigt och det gör vi. Det kommer också att behövas tanknings- och laddningsstationer för såväl biogas som el- och hybridbilar och det här nätet vill vi också bygga ut.

Ett annat för hela regeringsperioden och framtiden viktigt beslut gäller förbättrandet av äldrevården. Regeringen har nu gett ett lagförslag till riksdagen som i framtiden kommer att innebära fler händer i äldrevården. Senast den 1 april 2023 ska det finnas minst 7 vårdare per 10 äldre i dygnet runt vården. Beslutet innebär att vi stärker kvaliteten på äldrevården och underlättar vårdarnas arbetsbörda. Vårdarna måste få tid att utföra sitt arbete och de ska kunna finnas till för de äldre. Samtidigt ökar beslutet trygghetskänslan för de äldre. Jag är oerhört glad för detta beslut!

För att nå upp till den nivå vi slagit fast behövs det naturligtvis fler vårdare än det finns idag. Därför satsar vi också på utbildning. För regeringen och för SFP är en god äldrevård en så viktig fråga att vi är beredda att göra den här satsningen väl medvetna om att det också kostar. Det handlar om att prioritera och vi vill förbättra äldrevården. Samtidigt är det viktigt att säga, att också hemvården är viktig och att den också behöver satsningar.

SFP har länge velat se en reform av familjeledigheterna. Nu har regeringen också levererat på denna punkt och presenterat en ny familjeledighetsmodell. Modellen förbättrar familjernas valmöjligheter. Mamman får en månad före barnets födsel, sedan får vardera föräldern en egen 7 månaders period, av vilken man kan ge upp till 3 månader till den andra föräldern. Ensamstående föräldrar får hela 15 månader. Reformen innebär att pappor kommer att ha en bättre möjlighet än idag att stanna hemma med sina barn. Föräldrarna får nu också fler månader än tidigare att dela mellan sig och modellen ger familjerna mer flexibilitet. Framförallt är det nu upp till föräldrarna själva att välja hur de vill dela upp ledigheten. Valfriheten gör att varje familj kan anpassa modellen efter eget behov, men jag hoppas också att fler pappor kommer att stanna hemma längre med sina barn. Mera flexibilitet och valmöjligheter för familjerna är oerhört viktigt, liksom målet att stärka jämställdheten!

För att kunna genomföra alla goda mål som regeringen har, är det a och o med en höjd sysselsättning. Regeringens målsättning under perioden är en sysselsättning på 75% och 60 000 nya arbetstillfällen. I augusti ska vi fatta beslut som leder till 30 000 eller hälften av de arbetstillfällena. Inget enskilt beslut räcker till det, utan istället måste vi komma överens om en mängd olika åtgärder som tillsammans höjer sysselsättningen. Det här är den viktigaste politiska frågan under den kommande våren och sommaren.

Regeringen Marin, som faktiskt bara hunnit sitta i två månader, har beskyllts för att inte leverera resultat. De senaste veckorna visar att den kritiken är obefogad. Visst kan det verka som om besluten tar sin tid att fatta. Men stora beslut behöver beredas ordentligt, experter ska höras och diskussioner föras för att komma fram till gemensamma överenskommelser som är möjligast bra och sedan håller.

Denna regering levererar resultat. Det är jag glad över.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35