Äldre, familjerna och klimatet i fokus

14.02.2020 kl. 10:07
Svenska folkpartiet gick till riksdagsval med flera tydliga mål. Vi talade bland annat för fler händer i äldrevården, en reform av familjeledigheterna som skulle innebära en större flexibilitet för föräldrarna, och för en vettig klimatpolitik som sporrar till klimatsmarta investeringar och stöder en hållbar livsstil.

Nu levererar vi!

År 2020 har börjat med en rivstart för den nya regeringen. Riksdagens vårsession hade inte ens inletts innan vi förra veckan presenterade vår vägkarta för ett koldioxidneutralt Finland år 2035. Bland annat skapar vi en klimatfond, sänker industrins elskatt och satsar på skogsbruket. Dessa åtgärder är viktiga steg i rätt riktning. Med hjälp av klimatfonden vill regeringen hjälpa vårt näringsliv och vår industri att göra omställningar som leder till mindre koldioxidutsläpp i produktionen.

Den sänkta elskatten är ett konkret exempel på klimatpolitik som gynnar företagens konkurrenskraft och stärker vår ekonomi. Hittills har Finlands elskatt då det gäller den s.k. andra skatteklassen, legat klart över EU:s miniminivå. Exempelvis Sverige har sänkt sin elskatt för ett antal år sedan. Den sänkning vi nu beslutit göra betyder helt enkelt att det blir förmånligare för finländska företag att producera samtidigt som det sporrar till miljövänligare alternativ i produktionen. Det här är företagen förtjänta av och det här beslutet har näringslivet väntat på.

Trafiken står för en stor del av utsläppen. Därför är det naturligt att vi börjar bygga upp möjligheter att förnya våra bilar på ett klimatsmart sätt. Ingen kommer att förbjuda diesel- eller bensinbilar, men vi behöver flera hållbara alternativ till nuvarande drivmedel. Att främja biogasen är oerhört viktigt och det gör vi. Det kommer också att behövas tanknings- och laddningsstationer för såväl biogas som el- och hybridbilar och det här nätet vill vi också bygga ut.

Ett annat för hela regeringsperioden och framtiden viktigt beslut gäller förbättrandet av äldrevården. Regeringen har nu gett ett lagförslag till riksdagen som i framtiden kommer att innebära fler händer i äldrevården. Senast den 1 april 2023 ska det finnas minst 7 vårdare per 10 äldre i dygnet runt vården. Beslutet innebär att vi stärker kvaliteten på äldrevården och underlättar vårdarnas arbetsbörda. Vårdarna måste få tid att utföra sitt arbete och de ska kunna finnas till för de äldre. Samtidigt ökar beslutet trygghetskänslan för de äldre. Jag är oerhört glad för detta beslut!

För att nå upp till den nivå vi slagit fast behövs det naturligtvis fler vårdare än det finns idag. Därför satsar vi också på utbildning. För regeringen och för SFP är en god äldrevård en så viktig fråga att vi är beredda att göra den här satsningen väl medvetna om att det också kostar. Det handlar om att prioritera och vi vill förbättra äldrevården. Samtidigt är det viktigt att säga, att också hemvården är viktig och att den också behöver satsningar.

SFP har länge velat se en reform av familjeledigheterna. Nu har regeringen också levererat på denna punkt och presenterat en ny familjeledighetsmodell. Modellen förbättrar familjernas valmöjligheter. Mamman får en månad före barnets födsel, sedan får vardera föräldern en egen 7 månaders period, av vilken man kan ge upp till 3 månader till den andra föräldern. Ensamstående föräldrar får hela 15 månader. Reformen innebär att pappor kommer att ha en bättre möjlighet än idag att stanna hemma med sina barn. Föräldrarna får nu också fler månader än tidigare att dela mellan sig och modellen ger familjerna mer flexibilitet. Framförallt är det nu upp till föräldrarna själva att välja hur de vill dela upp ledigheten. Valfriheten gör att varje familj kan anpassa modellen efter eget behov, men jag hoppas också att fler pappor kommer att stanna hemma längre med sina barn. Mera flexibilitet och valmöjligheter för familjerna är oerhört viktigt, liksom målet att stärka jämställdheten!

För att kunna genomföra alla goda mål som regeringen har, är det a och o med en höjd sysselsättning. Regeringens målsättning under perioden är en sysselsättning på 75% och 60 000 nya arbetstillfällen. I augusti ska vi fatta beslut som leder till 30 000 eller hälften av de arbetstillfällena. Inget enskilt beslut räcker till det, utan istället måste vi komma överens om en mängd olika åtgärder som tillsammans höjer sysselsättningen. Det här är den viktigaste politiska frågan under den kommande våren och sommaren.

Regeringen Marin, som faktiskt bara hunnit sitta i två månader, har beskyllts för att inte leverera resultat. De senaste veckorna visar att den kritiken är obefogad. Visst kan det verka som om besluten tar sin tid att fatta. Men stora beslut behöver beredas ordentligt, experter ska höras och diskussioner föras för att komma fram till gemensamma överenskommelser som är möjligast bra och sedan håller.

Denna regering levererar resultat. Det är jag glad över.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00