Stå upp för demokratin!

07.02.2020 kl. 10:05
Vi ska inte ta demokratin för given. Vi ska inte ta rättsstaten för given. Vi omringas av ”fake news”, hatprat och twittertroll.

Det känns ibland som om vi borde komma ihåg att grundstenarna i vårt samhälle, de som vi ofta tar för givna, kan vittra sönder om vi inte står upp för dem. När jag för snart nio år sedan blev justitieminister första gången såg situationen i Europa mycket annorlunda ut än idag. Högerpopulistiska rörelser hade redan haft vissa framgångar. Men det Europa som mötte mig på justitieministrarnas möten hade ändå en mycket stark tro på rättsstaten och dess orubblighet. Och ingen kunde nog riktigt föreställa sig den riktning som många länder i Europa skulle ta de kommande åren.

När jag ifjol blev justitieminister igen kunde jag känna den förändrade stämningen i Europa. Det fanns en oro över att rättsstaten långsamt vittrar sönder här och där. Att det finns krafter som gör allt för att stöda denna utveckling och skapa kaos i EU. Därför lyfte vi under Finlands EU-ordförandeskap upp rättsstatens och demokratins betydelse. Det här ska vi fortsätta med också nu. Inom EU har vi många gemensamma verktyg som kan användas för att stärka demokratin, rättsstaten och de grundläggande värderingarna. Vi borde också stärka det transatlantiska samarbetet. EU och USA har många gemensamma utmaningar, men vi kan också hitta många gemensamma lösningar.

 

I sitt tal vid riksmötets öppnande lyfte republikens president upp det hårdnande klimatet i samhället. Det här har jag också lyft upp upprepade gånger. Allt fler beslutsfattare, domare, poliser, journalister osv. upplever hatprat och riktade trakasserier. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Där försöker man medvetet skapa en negativ bild av beslutsfattare. Den här skutan måste vi vända. Vi borde föra en diskussion som stärker tilltron till våra viktiga institutioner såsom domstolar, men också riksdagen och våra myndigheter. Som justitieminister vill jag jobba för att stärka den här tilltron. Därför har vi nu bland annat startat ett demokratiprogram, där vi vill utveckla möjligheterna till deltagande, så att alla kan hitta ett eget sätt att påverka. Jag vill fortsätta att stärka vår demokrati, våra institutioner och förbättra diskussionsklimatet.

 

Vi ska inte heller låta halvsanningar sprida sig okontrollerat. Bland annat Brexit och presidentvalet i USA visade att man kan använda halvsanningar för att påverka människor att agera på ett visst sätt. Vi måste bli mer medvetna om att detta sker. Många unga idag vet att allt på nätet inte är sant och också vi andra måste få upp ögonen för detta. Så tänk efter när ni delar något på sociala medier, förenkla inte svåra saker och sätt ner foten mot dem som försöker sprida desinformation. Svåra frågor har inte alltid enkla svar. Och ta inte för givet de grundläggande värderingar som byggt upp vårt samhälle. För att citera republikens president vid riksmötets öppnande ” Vi har en fin demokrati – låt oss hålla den igång”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15