Vilket år - vilket pussel

04.04.2020 kl. 06:25
Coronaviruset har fått de gråa håren att växa i accelererande takt, lite för var och en, av olika orsaker.

Den osynliga faran har ställt till det enormt mycket, bland annat skapat ett logistikpussel i hemmen, på arbetsplatser, företagen, kommunerna, ja i hela samhället.

Då jag bilade söderut i måndags började jag fundera på mitt första år i granitborgen. 

Ett normalt riksdagsår? Nej, det kan jag inte tro!

Låt oss blicka tillbaka. Mandatperioden inleddes, efter en del praktiska frågor i riksdagshuset, för vår del med regeringsförhandlingar. Intensiva dagar på Ständerhuset mynnade ut i ett lyckat program med fina satsningar inom bland annat utbildning, infrastruktur, fulljour på Vasa centralsjukhus och svenska språket - Österbotten var tillbaka på kartan.

Hösten fick en bra fortsättning då listan på infrastruktursatsningar presenterades, efterlängtade omkörningsfilerna på riksväg 8 mellan Vassor och Ölis fanns med.

Efter det ändrades takten och fokusområden. Förutom att oppositionen konstant kritiserade regeringens sysselsättningsmål, miljöpolitik och en del saker inom utbildningssidan låg fokus på Brexit, poststrejken och ägarstyrningen, andra strejkar, statsministerbyte och således ny regering, al-Hol-krisen samt nu Coronaviruset. Det här har varit de största frågorna. 

Tråkigt, nej det har det inte varit. Samtidigt må sägas att många viktiga frågor har gått framåt under året i bland annat olika parlamentariska arbetsgrupper. Resultatet av dem märks först långt senare.

Kalendern har varit full, tidvis 10 möten på en dag och önskemål om att befinna sig på fem ställen samtidigt.

Nu har Coronavågen nästintill tömt kalendern, allt i enlighet med hälsorekommendationerna. En stor del möten sköts i alla fall på distans.

Effekterna av coronaviruset är och kommer att vara enorma en längre tid. Glädjande signalerna fick vi i onsdags. Trenden med smittade har vänt, begränsningarna har börjat skörda frukt, men det gäller fortsättningsvis att noga följa rekommendationerna.

Detta har varit ett enormt pussel, en stor del har stängts och mycket sköts på distans. Det goda är att vi genomgår en slags genombrott då det gäller distansarbete - det funkar. Tänk vad snabbt omställningen lyckades till exempel då det gäller distansundervisningen. En stor eloge till lärare, skolfolk och föräldrar. 

Men visst det tär på i många familjer. Ju längre detta pågår desto mera tär det på orken, för alla åldrar och speciellt då många mor- och farföräldrar är i karantän.

Barnen vill men får inte träffa sina kompisar eller utöva sin hobby, föräldrarna ska jobba men blir oftare störda i sitt arbete än normalt, hot om eller förverkligade permitteringar. Listan kunde göras betydligt längre. Inte alltid lätt att hålla sig lugn och ha tålamod.

Kommunernas situation är tuff. Ekonomin är redan sen tidigare mycket ansträngd och nu kom coronaviruset med stora skattebortfall. 

Kommunerna och dess arbetstagare har en central roll i att förverkliga åtgärderna för att stävja coronavirusets framfart. Ett enormt ansvarfullt arbete som sköts bra. 

Staten är synnerligen väl medvetna om kommunernas läge. Just nu behandlas en kompensering av kommunernas minskade skatteintäkter värt kring 550 miljoner euro.

Men detta räcker nog inte. Kommunernas ekonomiska situation kommer därför att vara en betydande del av rambudgetrian på tisdag.

Det kommer en dag efter corona. Vi har varit djupt tidigare men vi kommer upp ur detta - målmedvetet och tillsammans.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15