Vilket år - vilket pussel

04.04.2020 kl. 06:25
Coronaviruset har fått de gråa håren att växa i accelererande takt, lite för var och en, av olika orsaker.

Den osynliga faran har ställt till det enormt mycket, bland annat skapat ett logistikpussel i hemmen, på arbetsplatser, företagen, kommunerna, ja i hela samhället.

Då jag bilade söderut i måndags började jag fundera på mitt första år i granitborgen. 

Ett normalt riksdagsår? Nej, det kan jag inte tro!

Låt oss blicka tillbaka. Mandatperioden inleddes, efter en del praktiska frågor i riksdagshuset, för vår del med regeringsförhandlingar. Intensiva dagar på Ständerhuset mynnade ut i ett lyckat program med fina satsningar inom bland annat utbildning, infrastruktur, fulljour på Vasa centralsjukhus och svenska språket - Österbotten var tillbaka på kartan.

Hösten fick en bra fortsättning då listan på infrastruktursatsningar presenterades, efterlängtade omkörningsfilerna på riksväg 8 mellan Vassor och Ölis fanns med.

Efter det ändrades takten och fokusområden. Förutom att oppositionen konstant kritiserade regeringens sysselsättningsmål, miljöpolitik och en del saker inom utbildningssidan låg fokus på Brexit, poststrejken och ägarstyrningen, andra strejkar, statsministerbyte och således ny regering, al-Hol-krisen samt nu Coronaviruset. Det här har varit de största frågorna. 

Tråkigt, nej det har det inte varit. Samtidigt må sägas att många viktiga frågor har gått framåt under året i bland annat olika parlamentariska arbetsgrupper. Resultatet av dem märks först långt senare.

Kalendern har varit full, tidvis 10 möten på en dag och önskemål om att befinna sig på fem ställen samtidigt.

Nu har Coronavågen nästintill tömt kalendern, allt i enlighet med hälsorekommendationerna. En stor del möten sköts i alla fall på distans.

Effekterna av coronaviruset är och kommer att vara enorma en längre tid. Glädjande signalerna fick vi i onsdags. Trenden med smittade har vänt, begränsningarna har börjat skörda frukt, men det gäller fortsättningsvis att noga följa rekommendationerna.

Detta har varit ett enormt pussel, en stor del har stängts och mycket sköts på distans. Det goda är att vi genomgår en slags genombrott då det gäller distansarbete - det funkar. Tänk vad snabbt omställningen lyckades till exempel då det gäller distansundervisningen. En stor eloge till lärare, skolfolk och föräldrar. 

Men visst det tär på i många familjer. Ju längre detta pågår desto mera tär det på orken, för alla åldrar och speciellt då många mor- och farföräldrar är i karantän.

Barnen vill men får inte träffa sina kompisar eller utöva sin hobby, föräldrarna ska jobba men blir oftare störda i sitt arbete än normalt, hot om eller förverkligade permitteringar. Listan kunde göras betydligt längre. Inte alltid lätt att hålla sig lugn och ha tålamod.

Kommunernas situation är tuff. Ekonomin är redan sen tidigare mycket ansträngd och nu kom coronaviruset med stora skattebortfall. 

Kommunerna och dess arbetstagare har en central roll i att förverkliga åtgärderna för att stävja coronavirusets framfart. Ett enormt ansvarfullt arbete som sköts bra. 

Staten är synnerligen väl medvetna om kommunernas läge. Just nu behandlas en kompensering av kommunernas minskade skatteintäkter värt kring 550 miljoner euro.

Men detta räcker nog inte. Kommunernas ekonomiska situation kommer därför att vara en betydande del av rambudgetrian på tisdag.

Det kommer en dag efter corona. Vi har varit djupt tidigare men vi kommer upp ur detta - målmedvetet och tillsammans.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00