Vilket år - vilket pussel

04.04.2020 kl. 06:25
Coronaviruset har fått de gråa håren att växa i accelererande takt, lite för var och en, av olika orsaker.

Den osynliga faran har ställt till det enormt mycket, bland annat skapat ett logistikpussel i hemmen, på arbetsplatser, företagen, kommunerna, ja i hela samhället.

Då jag bilade söderut i måndags började jag fundera på mitt första år i granitborgen. 

Ett normalt riksdagsår? Nej, det kan jag inte tro!

Låt oss blicka tillbaka. Mandatperioden inleddes, efter en del praktiska frågor i riksdagshuset, för vår del med regeringsförhandlingar. Intensiva dagar på Ständerhuset mynnade ut i ett lyckat program med fina satsningar inom bland annat utbildning, infrastruktur, fulljour på Vasa centralsjukhus och svenska språket - Österbotten var tillbaka på kartan.

Hösten fick en bra fortsättning då listan på infrastruktursatsningar presenterades, efterlängtade omkörningsfilerna på riksväg 8 mellan Vassor och Ölis fanns med.

Efter det ändrades takten och fokusområden. Förutom att oppositionen konstant kritiserade regeringens sysselsättningsmål, miljöpolitik och en del saker inom utbildningssidan låg fokus på Brexit, poststrejken och ägarstyrningen, andra strejkar, statsministerbyte och således ny regering, al-Hol-krisen samt nu Coronaviruset. Det här har varit de största frågorna. 

Tråkigt, nej det har det inte varit. Samtidigt må sägas att många viktiga frågor har gått framåt under året i bland annat olika parlamentariska arbetsgrupper. Resultatet av dem märks först långt senare.

Kalendern har varit full, tidvis 10 möten på en dag och önskemål om att befinna sig på fem ställen samtidigt.

Nu har Coronavågen nästintill tömt kalendern, allt i enlighet med hälsorekommendationerna. En stor del möten sköts i alla fall på distans.

Effekterna av coronaviruset är och kommer att vara enorma en längre tid. Glädjande signalerna fick vi i onsdags. Trenden med smittade har vänt, begränsningarna har börjat skörda frukt, men det gäller fortsättningsvis att noga följa rekommendationerna.

Detta har varit ett enormt pussel, en stor del har stängts och mycket sköts på distans. Det goda är att vi genomgår en slags genombrott då det gäller distansarbete - det funkar. Tänk vad snabbt omställningen lyckades till exempel då det gäller distansundervisningen. En stor eloge till lärare, skolfolk och föräldrar. 

Men visst det tär på i många familjer. Ju längre detta pågår desto mera tär det på orken, för alla åldrar och speciellt då många mor- och farföräldrar är i karantän.

Barnen vill men får inte träffa sina kompisar eller utöva sin hobby, föräldrarna ska jobba men blir oftare störda i sitt arbete än normalt, hot om eller förverkligade permitteringar. Listan kunde göras betydligt längre. Inte alltid lätt att hålla sig lugn och ha tålamod.

Kommunernas situation är tuff. Ekonomin är redan sen tidigare mycket ansträngd och nu kom coronaviruset med stora skattebortfall. 

Kommunerna och dess arbetstagare har en central roll i att förverkliga åtgärderna för att stävja coronavirusets framfart. Ett enormt ansvarfullt arbete som sköts bra. 

Staten är synnerligen väl medvetna om kommunernas läge. Just nu behandlas en kompensering av kommunernas minskade skatteintäkter värt kring 550 miljoner euro.

Men detta räcker nog inte. Kommunernas ekonomiska situation kommer därför att vara en betydande del av rambudgetrian på tisdag.

Det kommer en dag efter corona. Vi har varit djupt tidigare men vi kommer upp ur detta - målmedvetet och tillsammans.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00